Signes blogg

Igelkottens elegans

2011-03-21T12:11:00.000+01:00

Jag har sett filmen Igelkottens elegans /2010 i regi av Mona Achache. Detta är hennes debut och jag bara älskar hennes klipp, hennes närbilder på ansiktsuttryck och att hon lyckats fånga ytterligare nyanser hos bokens karaktärer. Tempot är snabbt och för att hinna ta del av den elva åriga Palomas tankar och kreativitet var jag bara tvungen att se filmen två gånger. Paloma Josse spelas av av den fantastiskt charmiga Garance Le Guillermic. Hennes motspelerska Madam Michel spelas av Josiane Balasko. På tisdag ska vi diskutera boken Igelkottens elegans i min bokcirkel Sticka och läs och det känns så roligt att nu också ha sett filmen. Något som tog mig ganska lång tid att hitta när jag letade på nätet var vem som skrivit filmmusiken. Och ja det var förstås den libanesiska kompositören Gabriel Yared. Han har bla komponerat musiken till filmerna Den engelska patienten, Åter till Cold Mountain och senast Coco Chanel & Igor Stravinsky. Filmen är verkligen värd att se och musiken får högsta betyg. Filmen finns nu att hyra på biblioteket i Nynäshamn.

Stjärnlösa nätter:

2011-03-20T12:22:00.005+01:00

en berättelse om kärlek, svek och rätten att välja sitt liv /2010 av Arkan Asaad.

Fyra böcker jag inte vill glömma

2011-03-14T18:19:00.015+01:00

att jag läst.
Först ut blir Ät mig /2010 av Agnès Desarthe, översatt från franska av förlaget Sekwa. På deras hemsida står, Sekwa förlag ger ut fransk litteratur på Svenska. Samtida, kvinnliga författare har företräde. Ät mig, är en helt underbar roman om en kvinna i 40-års åldern som efter ett trasigt liv öppnar en restaurang i Paris. Hon både bor och arbetar i en 60 kvm stor lokal. Restaurangen heter "Chez moi", hemma hos mig, där lagar hon den mest underbara mat man kan tänka sig. Hon har också en helt fantastisk förmåga att få kontakt med människor, ibland av en slump. I sin lilla restaurang har hon en bokhylla med böcker som för henne har en relation till sitt tidigare liv. Några titlar fattas och det avslöjar henne. Boken handlar om kärlek, vänskap, uppgörelse och förlåtelse.

Tracy Chevalier tar mig med till den sydengelska staden Lyne Regis. Dit blir tre systrar förflyttade från London med en liten årsinkomst som deras gifta bror håller dem med. En av huvudpersonerna är den fattiga och unga flickan Mary Anning. Hon är fossilletare, hennes fynd blir fråntagna henne eller köps av rika manliga naturvetenskapsmän. Vi befinner oss i tidigt 1800-tal. Boken har titeln Okända väsen /2010 och syftar på de ovanliga fossiler Mary Anning hittar utmed kusten. Jag njuter av Tracy Chevaliers romantiskt, historiska och berättande historier. Hon har bla skrivit Flicka med pärlörhänge.

Fortfarande Alice /2009 av Lisa Genova läser vi i mina två bokcirklar. Boken berör mig otroligt. Lisa Genova berättar om Alice Howland som får diagnosen tidig Alzheimer, hon har nyss fyllt 50 år. Hon lever i ett lyckligt äktenskap, är professor på Harvard och är mitt uppe i sin karriär. Alice upptäcker att hon börjar glömma vad hon ska föreläsa om, tappar tråden och letar i sin minnesbank som tydligt visar på svarta hål. Fantastisk är hennes tre underbara barn som älskar och finns hos henne. Hon är fortfarande Alice trots att hon efter bara ett år inte känner igen sig själv eller sina barn utan befinner sig i ett plötsligt mörker, eller förstår de budskap hon gett sig själv att utföra den dag då allt blir hopplöst.

Ytterligare en bok som berör. Så jävla förbannad blir jag över det våld och orättvisor som barn blir utsatta för. Inte bara i Indien, Mumbai där vi förs av författaren James A. Levine utan för det våld som kvinnor och barn blir utsatta för överallt i världen. James A. Levine har skrivit boken Den blå dagboken /2010. Berätaren är den unga flickan Batuk som blir såld till en bordellägare i Mumbai av sin far då hon är nio år gammal. Hon hamnar på "burarnas gata", inlåst i en liten cell. Under de korta pauser hon har då hon inte behöver baka kaka skriver hon. Hon har fått turen att lära sig läsa och skriva då hon vårdades för tbc vid sju års ålder på ett missionssjukhus. När hon vid ett tillfälle i sin cell kommer över en penna och senare en skrivbok börjar hon berätta om sitt liv, sitt dagliga arbete och sina drömmar. James A. Levine är läkare i Minnesota och har i samarbete med FOA gett ut denna bok. All roylty i USA går till International Center for missing and Exploited Children.

Igelkottens elegans

2011-02-18T18:50:00.004+01:00

Vi hade en fantastiskt rolig torsdagsbokcirkel nu i veckan. Vi pratade om boken Igelkottens elegans /2009 av Muriel Barbery. Jag har sparat en fjärdedel till nästa torsdag för jag tycker den är så himla bra. Pelle var helt lyrisk, den bästa bok han läst på evigheter, Karin så glad för att hon fick läsa den för andra gången, Ami tyckte den var svår, mycket som hon inte kände till och kunde förstå, Ingrid kände igen Frankrike nu, och då hon själv bodde i Paris. Att Ami upplever svårigheter berättar mer om hennes krav på att känna till konstnärer, filosofer och författare, hon vill kunna allt. Det är ju lika för oss alla egentligen, det som skiljer oss åt är att jag, Karin och Pelle bara läser förbi de bitar som vi inte förstår. Det är flödet, det fantastiska språket och personerna som ger läsupplevelsen. Jag vill läsa den en gång till känner jag just nu, ska bara läsa den sista delen först.
Om du vill veta vad boken handlar om kan du läsa det här.

Kulturbussen

2011-02-17T19:10:00.005+01:00

Vår Kulturbuss är så fin. Liten och go! Utsidan får ni inte se förens på fredag i nästa vecka, den 25/2 klockan 13.00. Då har vi invigning.

Helena hade faktiskt rätt, golvet ser smutsigt ut ganska snabbt. Men vi få ha något med oss som vi lätt kan torka av golvet med. Datorer saknas fortfarande men kommer att finnas på plats vid invigningen. Nu i början kommer vi att dyka upp på olika platser i kommunen, bussen går att boka. Riktig turtabell kommer att finnas till hösten, kanske tidigare, det beror på hur vi får koll på restider och platser som verkligen behöver oss.

Så här får sidan se ut

2011-02-12T21:16:00.002+01:00

ett tag. Jag gillar den limegröna färgen faktiskt. Jag har just tittat på melodifestivalen och inser att jag inte behöver se på det programmet igen. Men jag ser fram emot den nya engelska serien som snart börjar, Downton Abbey. Jag såg detta första avsnitt i september då jag var i London med min mamma. Vi firade hennes 85:e födelsedag där, tidig höst var det då, kallt men inte som nu här hemma. Önskar er en trevlig kväll och söndag.

Trixar med färger

2011-02-12T17:57:00.001+01:00

på bloggen men det är inte lätt! Ni får ursäkta.

Kolka2

2011-02-11T19:44:00.004+01:00

Roligt att boken Kolka av Bengt Ohlsson fick en positiv recension i dagens Go´kväll. Det betyder att den kommer att bli efterfrågad och troligen att en liten reservationskö bildas. Bengt ska komma till Nynäshamn i april och då blir våra biljetter kanske slutsålda till Alltid på en tisdag. Även om jag inte tyckte om boken Kolka så gör tydligen andra det, bra!

Kulturbussen3

2011-02-11T19:15:00.004+01:00

Jag börjar där jag slutade igår. Det är klart att det inte är någon flopp med bussen. Idag är jag inte alls lika sur som som jag var igår. I morse var det förstås svårt att få ut min lilla bil ur snömassorna, uppförde mig som lilla My, men efter tjugo minuter var jag på väg mot garaget. Att få ut bussen var inget problem och inte att köra den heller. Mina chefskollegor som fick sig en förhandstitt på bussen blev imponerade. Vad gäller mina medarbetare så är det ju inte deras fel att jag har superkontrollbehov. Nu får det vara nog, nästa vecka får det bli ett bussmöte, nu måste jag lämna över ansvaret till dem, se till att de fördelar arbetet mellan sig så att jag kan dra mig ur. Jag måste lära mig att delegera vilket jag tror är mitt största problem. Mina medarbetare är ett fantastiskt kollektiv som bara vill arbeta och ta ansvar, så skärpning Signe. Och privatpersonen vi hyr garaget av ska ha en eloge för ett fint garage och en medkänsla som är hedersvärd. Nästa vecka ska ni få lite bilder på den riktiga bussen och dess inredning.
ps
dörren har fungerat idag också...

Kulturbussen2

2011-02-10T19:26:00.003+01:00

Nu har jag varit ute och kört med bussen i fyra dagar. Den är hur skön som helst att köra. Jag blir bättre och bättre, att backa börjar gå riktigt bra. Nu är det ju trots allt så att det inte är jag som ska huvudansvaret för bussen, men mina medarbetare har vabbat, varit sjuka och haft semester. Den elektriskt drivna dörren in till själva biblioteksdelen har konstrat men idag varit snäll och åkt upp hela vägen och stängt sig igen utan problem. Imorgon ska bussen visas upp för alla mina chefskollegor på Barn- och utbildningsförvaltningen. Men nu sitter jag här hemma och tittar på snöstormen som viner utanför fönstret och min egen lilla bil som är totalt insnöad, hur ska jag ta mig till garaget, (som jag blivit tvungen att hyra av en privatperson), och dessutom få ut bussen i den inte plogade och isiga backen. Vårt största problem är dock att trots att vi under två månaders tid försökt få hjälp av vår It-avdelning för att få en online uppkoppling till vår bärbara dator så verkar det helt omöjligt. Visst kan vi går över till det gamla systemet av utlåning, med hjälp av kort och stämpel men det känns trots allt lite föråldrat. Jag får heller ingen hjälp av den tekniska avdelningen. De har ingen plats för bussen på kommunens bilparkering. Jag känner mig lite mobbad faktiskt. Jag börjar undra om vi är en politikerstyrd kommun, eller om det är tjänstemännen som bestämmer här i Nynäshamn. Ja, idag är jag faktiskt riktigt sur! Det känns inte roligt det här utan som stor flopp.

Kulturbussen

2011-02-07T18:10:00.004+01:00

har anlänt till Nynäshamns bibliotek/kommun. Hon är fortfarande naken utvändigt men invändigt har hon en underbar själ.

Osynlig

2011-02-07T18:00:00.002+01:00

Jag har läst boken Osynlig /2010 av Paul Auster. Det är faktiskt den första av hans böcker jag lyckats ta mig igenom. Det beror helt och hållet på mig, jag har troligen inte varit i fas. Denna bok av Paul Auster kan jag verkligen rekommendera. Året är 1967, det år som allt händer huvudpersonen. Huvudpersonen är Adam Walker, en ung man 1967, han ville då bli en berömd författare. Nu många år senare skickar han sin text till sin studentkamrat, Jim Freeman, som lyckades med det han misslyckades med. Hans text är indelad i fyra delar, höst, vinter, vår och sommar. Det är många historier inuti historier vilket är Paul Austers kännemärke. Här finns historiens nav, den onde Rupert Born. Kärleken till systern Gwyn, förhållandet med Rupert Borns älskarinna, resan till Paris där han träffar kvinnan som Rupert Born ska gifta sig med. Men vem är det som är osynlig?

Huvudjägarna

2011-02-06T19:33:00.006+01:00

Jag har lyssnat till boken Huvudjägarna /2011 av Jo Nesbö. Jag känner mig mer bekant med titeln headhunter/rekryterare, arbetet med att hitta och erbjuda rätt person rätt arbete. Boken är spännande från första till sista sidan. Den som läser här är Jonas Malmsjö och han läser alldeles utmärkt. Men... jag saknar Harry Hole, min favorit bland de hårdkokta antihjältar som jag blivit förälskad i. Jag tror inte det kommer fler böcker med Harry Hole som huvudperson. Jag kommer faktiskt inte ihåg om han dog i sista boken eller om han bara blev lite trött! Att man kan bli så glömsk...lider jag av någon sorts alzheimer? Här möter jag dock den nye huvudpersonen som Jo Nesbö introducerar, Roger Brown. Roger Brown kommer med all säkerhet att komma tillbaka i nästa bok av Jo Nesbö. Allt går fel för Roger Brown, hans fru bedrar honom?, hans konst tjuvsmedarbetare lurar honom?, hans förmåga att hitta den rätta personen till toppjobbet fallerar, mannen är inte den han tror att han är?. Inget som jag tror ska hända här händer, historien är helt oförutsägbar. Gillar du inte hårdkokta deckare ska du inte läsa denna bok. Mycket blod rinner mellan raderna...

Strindbergs stjärna

2011-01-19T19:00:00.006+01:00

Ja, jag skrev ju att Strindbergs stjärna /2010 av Jan Wallentin, var riktigt bra i ett tidigare inlägg, men suck, jag tar tillbaka allt. Det finns två personer som gör boken läsvärd. Den första är den hela tiden neddrogade huvudpersonen Don Titelman, suck, så naiv. Man lär känna honom sakta men säkert, men eftersom han hela tiden går på diverse piller vet man aldrig riktigt vem han är (enkelt för författaren), suck. På djupet finner man däremot det första liket, i ett gruvhål, många meter ner i ett gruvschakt, hållande i ett kors. Det vet man ju att gamla gruvhål är djupa och fyllda med vatten, (om man ha bott många somrar på Utö, som jag har gjort). Don blir anklagad för mord, han får förstås en advokat som hjälper honom att finna den femuddade stjärna som ska sammanföras med korset för att bli en helhet. Den andra personen jag gillar är Dons syster som bor under tunnelbanan i den där hundrade tunnelbanan som inte blev till och som inte finns. Hon är spännande och tilltalande med sitt liknande sinne och kunnande precis som Lisbeth Salander, it-nörd och idealist. Hon har inrett en Green Cargo-vagn till en rysk transsibirisk lyxvagn och som hon kan koppla genom sitt internetsystem till vilken ort i Europa som så passar. I övrigt riktigt blaha, blaha. Om du inte har hur många timmar som helst att ägna åt läsning så låt bli Strindbergs stjärna. Det får vara hur historisk riktigt med André, Sven Hedin och August Strindberg som helst, letande efter ett hål i Antarktis vatten. Det är så science så jag slutar att lyssna, helt utan trovärdighet.

Jag har flera böcker på...

2011-01-16T18:05:00.008+01:00

gång samtidigt just nu. Ian Rankins bok När mörkret faller har jag läst en tredjedel av och lämnar nu den, förlåt bokcirkelkompisar men det är så många andra som jag bara måste läsa. Lyssnar nu till Strinbergs stjärna av Jan Wallentin, faktiskt riktigt bra. När jag inte lyssnar så läser jag Paul Austers nya bok Osynlig. Har också börjat på Presidentens hustru av Curtis Sittenfeld. Tur att det finns böcker!!!

Kolka

2011-01-14T17:32:00.003+01:00

En bok som jag vill glömma att jag läst är Kolka /2010 av Bengt Ohlsson. Boken handlar om en man och hans tonårsdotter ursprungligen från Estland. Pappan gifter sig med en rik engelska och och både han och hans dotter flyttar in i fruns fina hem i England. De får en ny stor familj. Dottern har svårigheter med att acklimatisera sig och hon lever därför via sin dator där hon är mycket språkligt intelligent och smart. Dottern mår inte bra, troligen pga förfärliga upplevelser i sitt tidigare hemland. Varför läsa denna bok när man kan läsa den helt suveräna boken Stalins kossor av Sofi Oksanen. Det känns inte roligt att skriva ner en bok men tyvärr är jag bara helt tvungen. Det skulle faktiskt vara roligt att prata om boken Kolka tex i en bokcirkel, kanske har jag förstått allting fel.

Lapptäcken

2011-01-13T18:48:00.004+01:00

Lapptäcken i Konsthallen på Nynäshamns bibliotek. Jag vill verkligen uppmana alla i Stockholms län att ta sig ut till Nynäshamn nu på lördag eller under de två följande veckor som utställningen pågår, OM du njuter av textil konst. Jag har själv gjort flera mycket enkla lapptäcken i mitt liv. Det här gjorde jag sommaren 1983. Jag blev mycket nöjd då och tycker fortfarande att det är fint.

Jag blir så inspirerad av alla färger, skaparglädje och tyger. Alla färdiga täcken som är upphängda i konsthallen. Jag vill hem genast och påbörja ett eget nytt täcke!

En dag till skänks

2011-01-12T12:39:00.006+01:00

En liten bok jag inte vill glömma att jag läst, En dag till skänks /2010 av Anna Gavalda. Tre syskon nej förresten fyra är inbjudna till bröllop. Tre åker dit men väl där beslutar de sig för att skippa bröllopet och i stället åka till sin yngre bror som arbetar tillfälligt på ett slott. Vi befinner oss i utkanten av Paris i ett Frankrike som skapar drömmar om resor och sommar. Faktiskt en höjdarbok.

Den röda grevinna

2011-01-10T17:59:00.000+01:00

Jag har lyssnat till Yvonne Hirdmans uppläsning av sin bok Den röda grevinnan /2010. Yvonne Hirdman fick Augustpriset 2010 i klassen faktabok för Den röda grevinnan, vilket jag tycker var helt riktigt. Om du inte är van eller tycker det är besvärligt att lyssna till böcker så skulle denna ljudbok kunna vara en inkörsport, så otroligt gripande är den. Att lyssna till vår europeiska mellankrigstids historia genom att få följa Charlotte Hirdmans liv från hennes första levnadsår i Estland, senare till Tyskland, vidare till Moskva. Från Moskva skickad till Danmark troligen som spion. Efter det till Frankrike där Charlotte träffar sin man som hon får tre barn tillsammans med. Paret lyckas bosätta sig i Sverige 1940. När Yvonne Hirdman är 23 år gammal dör hennes mamma Charlotte. Yvonne är då tvåbarnsmor och lever i ett trassligt äktenskap. Nu många år senare söker Yvonne Hirdman sin mor genom dagböcker, brev, foton, vykort, kontakter funna genom Internet, den danska säkerhetspolisens material m.m., så skapar och skrapar hon fram sin mammas liv.

An Education

2011-01-01T17:04:00.004+01:00

Jag har faktiskt haft en helt underbart skön nyårshelg. Inte gjort annat än läst, lyssnat, tittat på denna filmen An Education och så lite TV, DN också förstås, lagat mat och hängt lite med Olle. Boken Kolka får vänta ytterligare några dagar för jag har fastnat i Den röda grevinnan, Yvonne Hirdman läser själv sin bok och gör det till en läsupplevelse utöver det vanliga!
Den film jag tog med mig hem från biblioteket till helgen var An Education. En fin film om 16-åriga Jenny i 60-talets England. Jenny spelas av 25-åriga Carey Mulligen och det är hon som gör hela filmen värd att se. Filmen bygger på en bok av Nick Hornby i regi av Lone Scherfig. Filmen handlar om Jenny som genomgår en resa från oskuldsfull flicka till mogen kvinna. Hon lär sig verkligen sin läxa.

Lästa böcker 2010

2011-01-01T15:41:00.004+01:00

Här hittar du böckerna jag läste under förra året.

Lista

2010-12-31T19:59:00.002+01:00

Jag har ingen aning om hur jag ska kunna lägga in en lista. Det här blev ju inte bra. Jag tänker lägga in alla böcker i ett worddokument så får vi se om jag överföra böckerna jag läst 2010.

Nyårsafton 2010

2010-12-31T16:06:00.003+01:00

Sitter hemma i mysmyxor, valde att inte åka med syster och svåger till Åbo. Vill tänka igenom året. Jag håller på att göra en lista på årets lästa böcker, det blev inte så många som jag trodde. Jag ska också fundera över årets höjdpunkter och dalar, dessa kommer jag inte skirva om här, men det känns som att det behövs ett avslut. Jag har just bakat en bröddeg som ska få jäsa en timme och så får jag goda frallor till mina räkor. Olle ska hem till vänner och äta middag och det känns också bra! Jag mår bra och ser fram emot ett nytt år, inga löften dock!!! Utanför hör jag just en helikopter och det brukar inte båda gott, vi får se.
GOTT NYTT alla kära barn, barnbarn, vänner och läsare.
Kram Signe

Ett par böcker...

2010-12-29T18:07:00.011+01:00

Om du inte vet vad du ska läsa nu när du är ledig under nyårshelgen, som du ska fira hemma eller borta, inte så många dagar, men kanske du går förbi pocketshop och behöver något på din långa tågresa/bussresa dit eller hem. Då kan jag verkligen rekommendera Kunzelmann & Kunzelmann skriven av Carl-Johan Vallgren. En familjetragedi om en son som förlorar sin far och som han inte egentligen vet något om. Det visar sig att pappan var konstförfalskare, vilket leder sonen tillbaks till före andra världskriget. Den handlar mycket om konst och måleriteknik vilket jag verkligen tycker är intressant och också om kärleksproblem och identitetsproblem.

Ytterligare en bok som säkert kommer i pocket inom kort är En dag skriven av David Nicholls. Boken är också planerad att bli film. En historia om en ung kvinna och en ung man som utvecklas tillsammans men också i frånvaro från varandra under en så lång tid som femton år. En riktigt bra bok som man inte vill lägg ifrån sig i första taget. England, 90-00 tal, snabb karriär, ingen karriär, unga drömmar, alkohol, droger. Den här boken kan du låna på biblioteket!

God jul slut!

2010-12-25T18:00:00.005+01:00

Nu när snart julen är slut vill jag vidarebefordra denna julhälsning. Jag fick den av Yngve i Södertälje och tycker den är helt fantastiskt genomarbetad. Efter detta önskar jag er som läser detta ett Gott Nytt år!

Nu är det snart jul!

2010-12-21T20:36:00.005+01:00

Den där fönstervanten tror jag är ett fynd. Den ska jag använda hela dagen i morgon för att putsa alla ytor i lägenheten. Att lägga pussel gillar vi i min familj. Lite har jag pysslat till det och absolut inte för mycket.

Jag är den första att tävla mot Ernst. Kolla här mina vänner vad som bjuds på julafton! Välkomna!

Anthony & the Johnsons, Swanlights

2010-12-20T19:33:00.002+01:00

Är jag tillbaks eller är jag inte? Jag går inte att lita på, men jag skulle önska att det vore så. En ny platta med min favorit Antony Hogarty, Swanligthts. Hans röst är unik, det finns ingen som han, den här plattan är lika bra som hans tidigare. Här kan du lyssna till Thank you for your love, det är bara att gråta, le eller skratta. Bästa spår är nog trots allt duetten med Björk.

Miss Kicki

2010-07-16T10:22:00.004+02:00

Ny film till biblioteket. Vilken regidebut Håkan Liu gör med filmen Miss Kicki /2010. Pernilla August spelar här en dysfunktionell kvinna och mor. Hon lämnade sin son hos sina föräldrar som fyraåring. Kicki har nu återvänt till Sverige efter många år utomlands och träffar sin son igen som nu är i tonåren. Mormodern vill att mor och son ska återfinna varandra och ger dom därför en resa i present. Det är Kicki som väljer resmål och det bär av till Taipei i Taiwan. Det som bla gör den har filmen så bra är allt som utelämnats, så många luckor som du måste fylla själv.
Kickis son Viktor spelas av Ludwig Palmell en 18 årig kille från Göteborg som vi absolut kommer att få se mer av.
Rekommenderas!

Bonjour Sagan

2010-07-12T11:36:00.002+02:00

Såg en film i helgen, en som vi haft ett tag på biblioteket men som jag valt bort. Men nu vill jag verkligen rekommendera den, Bonjour Sagan /2008 (inspelad 2005). Filmen är gjord av Diane Kurys med den porträttlika skådespelerskan Sylvie Testud i rollen som Francoise Sagan.
Francoise Sagan föddes 1935 och gick bort 2004. Diane Kurys har gjort en film om Sagans utsvävande liv, hennes tunga missbruk av både alkohol och kokain, hennes liv i rikedom, när pengar fanns, hennes kärleksliv tillsammans med både män och kvinnor. Hennes bok Bonjour Tristesse kom ut 1954 och blev en bästsäljare världen över. Jag har inte läst den men har ställt mig i kö på det exemplar vi har. Boken Bonjour Tristesse finns också med titeln Ett moln på min himmel. Fantastisk när en film lyckas lyfta fram en författare som får mig att vilja läsa och lära känna ett författarskap och en människa.
I tidningen FOKUS kan du läsa en bra artikel om Francoise Sagan.

Francys testamente

2010-07-08T13:02:00.005+02:00

När jag körde hem från Mölle efter midsommarfirande lyssnade jag till Francys testamente /2010 av Amanda Lind uppläsare här Julia Dufvenius. Här är det inte någon hemlighet att Amanda Lind är en pseudonym. Det visste jag inte innan jag lyssnade vilket blev en rolig överraskning då jag letade efter recensioner.
Jag börjar tro att det finns en liten maffiaboss inom mig själv också då jag körde hem till Nynäshamn på sex timmar. Jag gjorde endast ett stopp på en självbetjäningmack iförd solglasögon och neddragen luva. Körde som en fartdåre gjorde jag ju.
Jag föstår att Amanda Lind måste haft roligt när hon skrev om Francy, tvåbarnsmor tillika maffiaboss. Hon tränades att ta över en av Stockholms största gangster organisationer redan som treåring av sin far. Francy är en både kallblodig mördare och en djupt deprimerad känslofull terapeutberoende kvinna. De råaste morden genomförs dock av hennes medhjälpare Lilla Marie som har en fallenhet för att samla på fetischer och de är många kan jag avslöja. Handlingen förs framåt av att en konkurerande organisation gör entré i Stockholms undre värld. Boken var riktigt rolig, spännande så det räckte för mig och jag tycker Amanda Lind har försökt göra ett djuplodande porträtt av en kvinna som har många vägval i livet att göra. Boken är väl värd att läsa.

På andra sidan solen

2010-07-07T09:06:00.005+02:00

I helgen lyssnade jag till boken På andra sidan solen /2010 av Maria Ernestam. Anna-Maria Käll läser och hon är en av mina favorituppläsare, bla därför att hon inte tar över i utspelande skådespeleri. Vanligare och vanligare blir det att författarna plockar in personer från sina tidigare böcker och låter händelser länka i varandra. Man behöver absolut inte läsa hennes tidigare böcker för att förstå På andra sidan solen, men lite lustigt är det. Jag tänker då på Maeve Binchy som jag skrev om i mitt förra inlägg. Lite kort om handlingen: Viola, hennes man Axel och deras två tonårsdöttrar ska tillbringa påskhelgen i ett lånat hur i Skåne. Nära ligger det vårdhem där Axels mamma är intagen. Hon lider av demens och när de besöker henne vet de inte om hon kommer att känna igen eller minnas dem. Axel har sedan en tid tillbaka varit svårt sjuk och äktenskapet knakar då Axel blir allt mer elak och oigenkännbar. När Viola besöker vårdhemmet blir hon inbjuden att dricka kaffe hos Lea. Lea låter Viola läsa ett par noveller som hon skrivit. Här kommer nu det andra spåret i boken, Lea och hennes tid som missionär i Kenya och senare Kina. Boken rör sig kring de stora livsfrågorna, kärlek, sorg, lögner och svek. Jag lägger boken i min kategori braböcker.

I själ och hjärta

2010-07-06T13:16:00.003+02:00

I förra veckan läste jag I själ och hjärta /2009 av Maeve Binchy. Gillar du lite kärleksfulla, småputtriga problem, vanliga människor, ett myller av personer och Irland och aldrig har läst något av Maeve Binchy så har du ett femtontal böcker att läsa. Människor och platser, gator och restauranger från tidigare böcker återkommer plötsligt eller nämns i förbifarten Men med varje bok tillkommer nya personer och nya problem. Allt det här kan ju inte vara uttänkt i förväg då hennes första bok som översattes till svenska var Tänd ett litet ljus /1985 utan det måste vara Maeves helt egna sätt att skriva på. I den här boken I själ och hjärta får vi lära känna Clara Casey, en kvinna i femtioårsåldern, ensamstående och med två besvärliga döttrar som fortfarande bor hemma. Clara är en mycket självständig och driftig kvinna, hon får ett nytt arbete, hon ska bygga upp en hjärtklinik. Till kliniken kommer det män och kvinnor som haft olika hjärtproblem och som behöver förändra sin livsstil. Runt Clara finns ett otal människor och berättelsen sprättar iväg åt olika håll.

Jag gillar det här men jag gillar nog det mesta. Det finns ju dock bra, bättre och bäst och Maeve Binchy faller i kategorin bra.

De ensamma

2010-07-05T16:00:00.000+02:00

Under min semester i Bulgarien lyssnade jag till Håkan Nessers fjärde bok, De ensamma /2010 om kommissarie Gunnar Barbarotti, bosatt i den fiktiva staden Kymlinge. Barbarotti får ett nytt fall att utreda. Håkan Nesser tar oss tillbaks till 1969 då en ung kvinna faller eller blir knuffad utför ett stup. 35 år senare faller hennes dåvarande sambo utför samma stup. Sex unga studenter 1969 åldras precis som vi andra. Var goda vänner då men är det inte nu. Något hände då, på resan genom öststaterna som tog de sex till Svarta havet där jag befann mig när jag läste boken. Är dessa bådas död självvalda eller handlar det om mord. Nesser beskriver en tid han känner väl, 70-talet. Nesser gör inte upp med den socialistiska/kommunistiska rörelsen han säkert själv var delaktig i så som Henning Mankell gör i sin bok Kinesen. Men han skildrar den. Jag tycker om den lite lågmälda berättarton Nesser har och jag skrattar ofta åt den humor som finns i dialogen mellan Barbarotti och kollegan Eva Backman. Ja jag tillhör faktiskt de som gillar Håkan Nessers böcker om den 101 tunnelbanestationen i Stockholm och Gunnar Barbarotti. Det är nog också det att Håkan Nesser läser sin bok själv som tilltalar mig.

Rekommenderas!

Boys Outside

2010-06-30T21:30:00.001+02:00

Jag gick igenom skivbeståndet på biblioteket igår. Det är nämligen så att när jag är borta så passerar många plattor mina händer. Jag tror inte att någon vill djävlas med mig eller så men så blir det i alla fall. Nu så hittade jag denna fantastiska cd, Boys Outside /2010 med och av Steve Mason. Detta är pop i sin mjukaste och textmässigt dystraste kategori vilket är helt och hållet min melodi. I bananer blir det 4,bananskal. Per Sindling-Larsen ger mig fler ledtrådar bakåt i tiden om Steve Mason, inte helt ointressan faktiskt, hans blogg och info hittar du här.
Bästa spår: Lost & Found och den låten kan du lyssna till nedan.

Grattis Höganäs

2010-06-29T20:46:00.006+02:00

En så fin bokbuss ni fått ni som bor i Höganäs kommun och så väl genomtänkt! Den kan komma till dig när du minst anar det då bussen åker dit näsan pekar. Väder, vind och andra aktiviteter som händer i kommunen får avgöra bussens turer. Det var lite roligt att upptäcka att Nynäshamn och Höganäs har så mycket gemensamt, som antal invånare och förutsättningar, bara några exempel. Också lite samma tänk, inte boka upp för många fasta turer utan kunna åka till de som verkligen vill ha besök. Vi i Nynäshamn kommer att få en likadan buss som Höganäs men kommer att utforma den i vår speciella stil med en del förändringar. Ett stort tack till er som tog emot mig så hjärtligt i Höganäs och berättade om era tankar och framtida idéer. Lycka till!

Bildbevis

2010-06-27T19:05:00.004+02:00

I was there!

Önskar er en skön midsommar

2010-06-22T20:57:00.002+02:00

Inser att jag inte kommer att hinna skriva om Håkan Nesser eller Sofi Oksanen och deras senaste böcker. Imorgon onsdag far jag till Borås för att hälsa på polisaspiranten och sedan vidare ner till Mölle för att fira midsommar.
På torsdag har jag bokat in ett besök på Höganäs bibliotek för att få en visning av deras sprillans nya lilla bokbuss. Det visar sig vara så turligt att vår upphandling av bokbil/buss i Nynäshamn kommer att bli från samma företag som Höganäs har köpt sin. Det ska bli roligt att få dela deras erfarenheter från upphandling till färdig rullande bokbuss. Så nu önskar jag er en skön och trevlig midsommarhelg.
På återhörande!

Och så blev det

2010-06-19T16:22:00.003+02:00

den sjunde dagen. Om några timmar hämtar bussen upp mig här på hotellet och hemresan påbörjas. Allt har gått bra för killarna och mig och jag har inte behövt göra någon utryckning.
Jag återkommer till Håkan Nesser mfl. Jag litar inte på internetanknytningen utan ger mig nu utan fler spaningar.
Vi hörs snart igen.

Dag sex

2010-06-19T16:13:00.003+02:00

Nu får jag låtsas att det är dag sex, igår fanns ingen anslutning här på hotellet. På kvällen åkte jag in till Nessebar old town. Jag tänkte göra en annan typ av spaning. Detta var den enda noteringen jag kunde hitta men i turiststråken som jag promenerade i så vore det märkligt om jag hade hittat något roligare.

Ja vem vill inte ha mer...

Dag fem...

2010-06-17T15:32:00.004+02:00

Idag har det varit fantastisk väder igen. Har solat som sören för imorgon väntas åska och regn igen. Ni som eventuellt väntar på bilder på gamla byggnader, kyrkor, ruiner eller liknande kan glömma det. Under denna resa kommer inget intellektuellt eller kulturellt att införlivas i min minnesbank. Nu handlar det enbart om vila. Och jag är glad så länge jag inte hör något från killarna, då vet jag att allt är bra. Igår berättade jag för er om mina nya grannar, de engelsktalande damerna. Senare på kvällen då jag satt ute på altanen och njöt av de ljumma vindarna och mörkret som sakta föll satte sig en dam bredvid mig i soffan och frågade om jag var från England. Hon blev nog lite ledsen för hon trodde att jag var en av de 49 engelska singlarna som anlänt under dagen. Hon var en av dem och kunde ju rimligtvis inte veta att jag inte tillhörde sällskapet. Roligt med ett resebyrå som arrangerar den typen av resor. Men nu till vårt samtal. Hon frågade givetvis hur mina första dagar här hade varit och jag berättade lite om ditt och datt och mitt samtal med den unge taxichauffören jag haft. Vi kom in på resor till andra länder vi gjort och de stora skillnader som finns mellan fattiga och rika. Den skillnaden finns överallt menar jag. Då säger hon plötsligt att det är så skön att det inte finns någon fattigdom i England. Att alla har det så bra med stora tv-skärmar och datorer. Och har man inget arbete så får ju alla bidrag av olika slag. Jag höll på att sätta sugröret i halsen och drinken sprutade upp i näsan. Innan jag sa godnatt så hann hon också berätta att hon läst en bok av Stieg Larsson och den roligaste bok hon läst på länge var Benny and Shrimp, på svenska Grabben i graven bredvid av Katarina Mazetti. Idag har det varit dåligt med bokspaning, folk börjar titta lite underligt när jag går runt och smygkikar.

Dag fyra...

2010-06-16T16:27:00.008+02:00

Morgonen började med mulet väder och slutade på eftermiddagen med ösregn och åska. Min spaning går dock vidare och vad ser jag inte från min balkong. Jag sätter på mitt zoomobjektiv på kameran och får en ganska bra bild uppe från fjärde våningen. Även denna upplaga på nederländska, Mannen die vrouwen haten. Tio euro för denna pocketupplaga, ett bra pris tycker jag. Själv har jag haft Håkan Nesser i öronen hela dagen, inte helt fel! På balkongen intill har det flyttat in två engelsktalande väninnor i övre medelåldern, alltså precis i samma ålder som jag. Det är så härligt att lyssna till deras samtal, how lovely, no cleaning, no dinner to make, but I will long for my afternoon tea.
Elakhet är nog min bästa egenskap tror jag!

Dag tre...

2010-06-15T19:17:00.006+02:00

Jag har det fortfarande bra, det är varmt och skönt. Solar och badar precis som jag tänkt mig men aldrig att jag åker på all inclusive igen. All denna mat som semesterfirarna lassar på och sedan bara lämnar, vilket slöseri. Det finns mer som gör det hela absurt men finner inte ord. Det roliga är att se barnen som upptäcker de små sakerna som vi vuxna inte ser. Som tex en fantastisk labyrint i mosaik på altanenes golv. Den måste jag fotografera imorgon. Jag har slutat lyssna till Ann Rosmans bok Själakistan, den började så helt fel med en skolklass som upptäcker ett lik utan huvud när de är på utflykt till Marstrand. Samtidigt upptäcker en gammal kvinna ett huvud uppsatt på en påle i sin trädgård. Nej, det här klarar jag bara inte hur bra krimhistoria det än kan utvecklas till att bli. Jag roar mig med att gå på spaning, finns det någon som läser, jo de flesta läser, men är det någon översatt svensk författare bland de böcker jag smygtittar på. Jo vem hittar jag inte om Jens Lapidus på holländska och dessutom lånad på mannens hemmabibliotek! Se här! Jag fortsätter min spaning för att se om jag hittar flera.

Dag två i Bulgarien

2010-06-14T19:06:00.009+02:00

Idag på förmiddagen beslöt jag mig för att besöka mina medresenärer som bor en halvtimmes färd härifrån i Sunny Beach. Från vänster, Filip, Marc och min son Olle. När lokalbussen äntligen kom efter 40 minuters väntan var den förstås fullsatt. Det var bara att snabbt haffa en svarttaxi.12 leva, ca 60 svenska kronor senare och ett intressant samtal med en ung student som för att kunna fortsätta studera tagit sig hit till kusten för att få in pengar till nästa termin, var jag framme vid målet. Den unge taxichauffören var inte glad över Bulgariens medlemskap i EU då han menade att medlemskapet endast understöder den inhemska korruptionen. Hans syster har flyttatt till England och där utbildat sig till lärare. Det är säkert en möjlighet om man har ett startkapital. Min taxichaufför menade att korruptionen har ökat oerhört de senaste åren. De rika blir rikare och de vanliga arbetarna får det sämre. Själv har jag troligen gynnat de redan rika genom av befinna mig i landet.

I vargars följe

2010-06-13T19:54:00.007+02:00

Det har tagit mig ett antal veckor att läsa ut I vargars följe /2009 av Stef Penney. Det har kommit några andra böcker emellan. Stef Penney är bosatt i Skottland men skildrar Kanadas vildmark fantastiskt. Hon kanske har vuxit upp där, det är mer än vad jag känner till. Detta är hennes debut och det är bara att hoppas på fler böcker av henne med samma intressanta upplägg. Tiden är 1870-tal och nybyggarsamhällen växer upp som svampar ur marken. Pälsjägare och dess inhemska spårare är huvudpersonerna i denna spänningsroman. Man skulle kunna tro att Mrs Ross är den enda huvudpersonen, men alla personer som vi får följa i denna roman är sin egen huvudperson. Ett hett tips är, anteckna personerna och deras olika uppgifter, för de är många. Mrs Ross är en stark kvinna som beslutar sig för att följa en helt okänd man för att leta efter sin son Francies som försvann samma dag som Mr Jammet hittas mördad. Mrs Ross är helt övertygad, det kan inte vara hennes son som utfört detta hemska mord. Samtidigt som detta är en spännande berättelse så är det en historisk skildring av lite annorlunda slag än de traditionella nordamerikanska indianböcker jag är van att läsa.

Dag ett i Bulgarien

2010-06-13T19:11:00.005+02:00

Ja jag har bränt mig! Sun Nessebar Palace, några kilometer söder om Nessebar, och här vid poolen har jag tillbringat min första semesterdag. Ganska skönt faktiskt att ligga i solen med hörlurar i öronen och ta en simtur då och då. De tre ungdomarna jag reser tillsammans med roar sig i Sunny Beach. Jag ska åka dit imorgon och se hur de har det. Hoppas jag får fotografera dem och lägga ut bilden här.

Fröken polis

2010-06-12T12:02:00.003+02:00

Ett stort grattis till min dotter Emelie som igår tog sin examen. Hon och femhundra andra unga människor blev igår klara poliser. De gratulerades med tal av bla Sveriges polischef, Sveriges Justitieminister och polishögskolans rektor. Vacker sång och pampig polisorkester. Nu flyttar Emelie till Borås blir sambo och kommer där att göra sitt halvår som aspirant.

Återigen ett grattis till dig Emelie!

Det som klarade vinter

2010-06-07T19:48:00.003+02:00

Batteriet är laddat och här kommer bilden.

Bara en av mina krukors innehåll klarade av den hårda vintern. Nu försöker jag skylla ifrån mig, jag tog inte väl hand om dom som jag borde ha gjort, lindat in krukorna och täckt växternas rötter mm. Men körsbärsbenveden och klematisen George klarade sig. Kul. En annan sommar får det bli nya växter i mina krukor.

Kvinnor på gränsen till nervsammanbrott

2010-06-03T21:34:00.002+02:00

Sitter och tittar på filmen Kvinnor på gränsen till nervsammanbrott /1988 en film av Pedro Almodóvar. Den är fortfarande helaktuell vad gäller kvinnors förväntan på mäns trohet och kvinnors relationer till varandra. Jag känner att jag skulle kunna ha huvudrollen i den filmen. Den är helt underbar.
Jag tänkte visa er vad som finns kvar av växtligheten på min balkong efter vintern vilket nästan är nada. Skulle just ta fotot och får beskedet att jag måste byta batteri. Vilken paradox.
Idag när jag hade varit på undersökning hos min tandläkare upptäckte jag att syrenarna nästan stod i full blom. Var är jag, vilken tid är det, vilken månad? Jag jobbar, läser, går på möten, är innesluten i mig själv. Jag har helt enkelt så tråkigt!
Så är det tyvärr just nu. Ska till Bulgarien den 12 juni i en vecka för att passa tonårspojkar, det ska bli riktigt skönt och roligt. Jag tänker ge er lite info därifrån. Hoppas att det reportaget blir lite roligare än detta.

Det enda rationella

2010-05-15T11:22:00.004+02:00

Jag såg filmen Det enda rationella /2009 i regi av Jörgen Bergmark häromkvällen. Filmen har fått riktigt bra recensioner och man skulle kunna tro att med fyra av sveriges främsta skådespelare så bara måste filmen vara bra, Stina Ekblad, Pernilla August, Claes Ljungmark och Lars Lassgård. Men nej då, fy vilken dålig film. Vilken tur att vi inte köpt in den till biblioteket. Hur kan man komma på en så idiotisk idé att tro att när två personer blir förälskade i varandra ska kunna leva i ett fyraförhållande där de två som lämnas och fortfarande älskar ska finna sig i den situationen. Filmen går under kategorin dramakomedi, jag kände inte av något drama alls och inte drog jag på smilbanden en endaste gång. Jag är annars ganska lättroad. Synd!

Blå gryning

2010-05-15T10:54:00.004+02:00

Solen skiner här i Nynäshamn idag. Jag jobbar, typiskt! Livet är trist och jag fyller min tid med att läsa böcker och titta på dåliga filmer.

Vad jag har väntat på denna fjärde och sista del Blå gryning/ av Ann Cleeves och vilket antiklimax det blev, bara så dålig. Här kan du läsa vad jag tyckte om de tre första delarna.

Jag tror att Ann Cleeves blivit ombedd att göra oss läsare besvikna då Shetlandsöarna troligen invaderats av skandinaviska turister. Jag tänker inte skriva någonting om denna bok här, du får läsa själv, kanske du gillar den.

Flickan under jorden

2010-05-12T12:33:00.007+02:00

I förra veckan läste jag Elly Griffiths två böcker, debuten Flickan under jorden /2009 och Janusstenen /2010. Lite annorlunda miljö och helt läsvärda, underhållning helt enkelt.

Jag kommer absolut att läsa tredje delen när den kommer, jag vill ju veta hur det går för arkeologen Ruth Galloway och kriminalkommisarien Harry Nelson. Harry Nelson är lite smådum när det gäller utredningar och får ta hjälp av den intelligenta Ruth. Han är en hårdhudad kommissarie med ett tufft temperament men med ett varmt och vänligt sinne. Ruth är en trygg kvinna som valt ett liv i ensamhet tillsammans med sina två katter, då är man ju förstås inte helt ensam. Hon bor i ett gammalt litet hus vid det fuktiga kustlandskapet alldeles vid saltängarna.

Vi befinner oss på Englands östkust straxt utanför King´s Lynn i Norfolk.

Förstås så handlar böckerna om ouppklarade mord och gamla upphittade bendelar som Ruth är expert på att datera.

Lite kärlek hör ju också till gengren och ett lite annorlunda förhållande växer fram mellan Ruth och Harry.

Med livet framför sej

2010-05-05T11:30:00.008+02:00

En liten pärla, eller förresten en stor diamant är denna bok Med livet framför sej /2010 av Émile Ajar. Detta är en nyutgåva i pocket. Boken kom ut i original 1975. Romain Gary, eg. Romain Kacew, skrev det mesta under namnet Romain Gary men han tyckte det var fantastiskt att skriva under pseudonymen Émile Ajar. Romain Gary hade inte något lätt liv om man får tro Stefan Lindberg som skrivit förordet till denna utgåva.
Huvudpersonen i denna bok kallas Momo för enkelhets skull, Mohammed är alldeles för långt. Momo blir lämnad hos Madame Rosa vid tre års ålder, hon får en postanvisning en gång i månaden för att ta hand om honom. Madame Rosa tar sig an många små barn, de flesta är barn till prostituerade, vilket Madame Rosa tidigare också varit. Barnen blir efter hand, om möjlighet yppar sig, utplacerade i familjer. Momo känner inte till någon annan mamma än Madame Rosa, han älskar henne men hatar samtidigt det stora ansvar han får ta då han blir äldst i barnaskaran. Momo berättar i en enda stor utandning sin historia från första till sista dagen som han tillbringar tillsammans med Madame Rosa och sitt liv i stadsdelen Bellville i Paris. Detta är en helt underbar bok om en pojke utan barndom. Läs den!

Hachiko

2010-05-03T10:38:00.002+02:00

Jag tror Lasse Hallström gillar hundar och då tänker jag först och främst på filmen Mitt liv som hund som var en riktigt bra film, det var visserligen inte en hundfilm men ändå. Den film han nu regisserat Hachiko, en vän för livet /2010 bygger på en japansk film med samma namn från 1987. Här är det hunden som har huvudrollen. Denna trofasta och lojala hund Hachi väljer Richard Gere att bli sin husse. Hachi skickas som valp från Japan till någon, men hamnar på fel station i en stad i USA, och där finns denne vänlige musikprofessor Parker som tar hem honom. Ja visst rann ett litet flöde av tårar utefter min kind då Mr Parker dör och Hachi dag efter dag sitter och väntar på sin husse utanför tågstationen. En så trofast vän, tänk om man hade det ändå! Filmmusiken tillika pianoklinket, som recensenten i GP uttrycker det, är skriven utav den polske kompositören Jan A.P. Kaczmarek. Jag tycker nog musiken är den största behållningen i denna överdrivet rörande film.
Filmen finns att hyra på Nynäshamns bibliotek.

Jag ska bara fixa en grej i köket

2010-05-03T09:21:00.006+02:00

Ingrid dricker vin varje dag, ibland vet hon inte om det bara blev tre glas som hon från början tänkt sig. När det är dags att på måndagsmorgonen följa sin dotter Juni till skolan och sig själv till arbetet mår hon ibland så dåligt att hon borde legat kvar i sängen. Ingrid är ensamstående och har lätt att dölja sitt drickande inför Juni. Ingrid bär på så stark ångest, en malande smärta i magen och det enda som får henne att slappna av är ett par glas vin. Moa Herngren har skrivit en omtumlande roman, Jag ska bara fixa en grej i köket / 2010. Hon beskriver inte bara de dagliga överlevnads strategierna som Ingrid tar till utan också både det sociala och genetiska arvet. Ingrid har en mamma som är alkoholist och som Ingrid kan gömma sig bakom, jag dricker ju inte lika mycket som mamma gör i alla fall. Det är inte lätt för omgivningen att göra något för Ingrid, då hon låser in sig i ensamhet och lever bara för sin dotter Juni. Ingen ser vad som händer. Juni blir lämnad åt sig själv ju mer Ingrid dricker och som i sin ensamhet inte vill annat än att dö. Ytterligare en tragisk bok. Jag har inte läst någon riktigt rolig bok på länge, jag skulle verkligen behöva det...

Precious

2010-05-01T16:00:00.002+02:00

Jag såg filmen Precious /2010 för någon vecka sedan. Lee Daniels har regisserat och Geoffrey Fletcher har skrivit manus utifrån boken Push /1996 av författaren Sapphire.
Vissa filmer släpper inte taget och det här är en av dem. Den unga flickan Precious har under sin uppväxt utnyttjats av sina föräldrar och förvägrats ett liv. Du är dum, du är värdelös, du kan ingenting du kommer aldrig att lyckas med någonting är det hon får höra i stort sätt varje dag. När det uppdagas att Precius väntar sitt andra barn blir hon avstängd från skolan. Hon blir erbjuden att börja i en klass i undervisningsprojektet "Each one teach one". Där träffar hon vänner som precis som hon själv varken kan läsa eller skriva. Sakta men säkert får hon sin självkänsla tillbaka. Att det är hennes pappa som är far till hennes två barn lyckas inte socialtjänsten utröna innan det är för sent, kanske kan denna film ingå i utbildningen av socialarbetare i USA. I Sverige är vi absolut mycket duktigare på att upptäcka när det går illa för barn och ungdomar, eller?! En tung och tragisk film men verkligen sevärd. Filmen kommer inom kort att finnas att hyra på biblioteket i Nynäshamn.

Lärarinnan i Villette

2010-04-13T15:00:00.000+02:00

I helgen lyssnade jag till Lärarinnan i Villette /2008 skriven av Ingrid Hedström. Inläsare här var Marie Richardson. Så här efteråt är jag lite sur på mig själv att jag inte hade en anteckningsbok vid sidan om, där jag kunde antecknat alla namn och platser. För mig som inte är holländsktalande eller fransktalande gled namnen samman och var svåra att hålla isär. Recensenten i Expressen har räknat till 33 personer i denna första del. Alla dessa kommer förstås inte finnas med i den andra delen Flickorna i Villette / 2009 men säkert många av dem.
Ulrika Knutsson skriver en bra, rolig och utförlig recension i DN, jag håller med henne i allt.
Vi befinner oss i Belgien. En 60-årig lärarinna blir påkörd av en bilist, mördad. Lärarinnan bär på kunskaper om ett massmord som skedde så sent som på 60-talet i staden Villette. Martine Poirit, undersökningsdomare får ta hand om fallet. Martines man Thomas är historiker och forskare. När man ska bygga ett nytt affärscentrum hittar man en massgrav från medeltiden, denna utredning ligger på Thomas bord. Martines och Thomas undersökningar visar sig ha samband med varandra.
Det jag tycker är nytt och spännande med Ingrid Hedströms debutbok är det historiska perspektivet Hon visar att pengar, makt och politisk position går före både moral och etik. Allt går att dölja om man äger makten. Visserligen inte någon nyhet, men hon får verkligen ihop intrigen och det politiska falskspelet snyggt!
Snart men inte än ska jag absolut läsa både den andra och tredje delen i serien.

Håpas du trifs bra i fengelset

2010-04-10T16:37:00.001+02:00

Detta är en bok jag inte kommer att glömma i första taget. Susanna Alakoski läser sin egen roman Håpas du trifs bra i fengelset /2010. Det är berättaren och huvudpersonen Annis dotter som skriver detta (romanens titel) till sin morbror Sami som sitter i fängelse. Susanna Alakoski fortsätter att beskriva den historia hon känner, som började på 60-talet i hennes bok Svinalängorna med den finska arbetskraftsinvandringen. Denna invandring av arbetskraft höjde Sveriges välstånd men hur gick de för de som kom hit? "En arbetarklass under arbetarklassen", skriver Maria Schotenius i DN. Nu har barnen i Svinalängorna blivit vuxna. För storebror Sami går det inte bra, han hamnar fel redan från början. Anni följer honom som en skugga, förmanar, uppmuntrar, blir förbannad, villa aldrig se honom mer, älskar honom, hoppas på ett under. Detta är en stark, tät och insiktsfull berättelse om medberoende.
Susanna Alakoski har dedicerat boken "Till alla anhöriga".

Berättelsen om Edgar

2010-04-07T17:03:00.004+02:00

Hej igen alla där ute, det har gått några veckor sedan sist och jag har precis som ni också haft en lång och skön Påskhelg. Jag har hunnit läsa några böcker under dessa veckor och först ut här blir Berättelsen om Edgar / 2009. Detta är David Wroblewskis debut och boken mottogs med jubel i USA om man får tro baksidestexten. Vad säger ni om 610 sidor! Berättelsen tilldrar sig på en gård i Wisconsin. På gården bor Gar och Trody som driver en kennel som skapades av Gars far. Gar och Trody längtar efter ett barn och efter flera missfall föds Edgar. Edgar föds stum. Han hör och av en tillfällighet kommer en kvinna till gården som är teckenspråkslärare då Edgar bara är ett halvår gammal. Vid Edgars sida finns från första dagen en tik som heter Almondine och hon blir den som läser av Edgars behov och blir hans röst men framförallt hans bästa vän. En vacker dag dyker Gars bror Claude upp och då börjar det hända saker. Jag sträckläser de 200 första sidorna men sedan blir berättelsen bara för mycket ord och de religiösa och övermänskliga händelserna gör att jag börjar snabbläsa. Det här är en tragisk familjehistoria som säkert kan få många ögon att tåras så även mina. Men berättelsen är bara för mycket!

Eldätaren

2010-03-15T18:00:00.001+01:00

Nu kan vi börja snacka kriminalroman!

I helgen läste jag boken Eldätaren /2004 av Kristian Lundberg. I mitt förra inlägg påstod jag att det var min uppgift att hålla mig uppdaterad och kunnig, nu erkänner jag - jag är inte det! Jag vill förstås som många av er andra läsa Yarden /2009 av samme författare, men reservationerna år många på den boken. Kristian Lundberg tilldelades den 23 februari i år Ivar Lo:s personliga pris på 310 000 kronor för sin bok Yarden - en berättelse.

Grattis Kristian Lundberg!

För att lära känna denna för mig nya författare valde jag att läsa första delen av fem om kriminalkommisarie Nils Forsberg, Eldätaren.

Lena, nu har jag läst två böcker av de fem som handlar om polisen Nils Forsberg. Den andra delen Grindväktaren /2005 var inte lika stark som den första, Eldätaren. Kanske för på att jag vant mig vid stilen, kanske för att handlingen/intrigen inte var lika stark som i första delen. Men det här är nog bland det bästa jag läst av svensk kriminallitteratur. Detta är inte spännande, detta fängslar och ger mig en knockout, detta är en samhällsanalys på högsta nivå. Vad trött jag blir på Visby, Kalmar eller Fjällbacka, polisromaner från samhällen med ordinära poliser som löser mord, alla mer eller mindre lika varandra och som följer precis samma upplägg. I Kristian Lundbergs böcker får vi följa en polis med ett trovärdigt livsöde, en människa som känner och ser, ibland i dimmor men som går på magkänsla som söker. Vi befinner oss i Malmö, i en stad så nära Europa med alla de problem som gärna söker sig till en stad där alla internationalliteter finns. En stad som inte kan ta hand om dessa komplexa problem som uppstår då människor möts utan att mötas. De här böckerna är skrivna av en människa som levt detta liv. Jag kommer att läsa de tre följande delarna, Malmömannen, Grymhetens stad och den som inom kort kommer ut, De som ska dö, med stor vördnad/respekt.

Julie & Julia

2010-03-08T16:23:00.001+01:00

Ytterligare en ny film till biblioteket, Julie & Julia /2009 i regi av Nora Ephron. Jag såg den igår kväll och det är den roligaste film jag sett på riktigt länge! Filmen är uppbyggd kring två historier. En kring Julia Child som skrev den berömda kokboken The french chef cookbook /1968, Paul Child har gjort illustrationer och fotograferat. Nora Ephron har skrivit manus efter Julia Childs bok My life in France och Julie Powells bok Julie and Julia; my year of cooking dangerously /2006. Meryl Streep gör nog här, i mitt tycke, sin bästa roll hitills som Julia Child, det är hon som gör hela filmen, hennes man Paul Child spelas av Stanley Tucci. Vi befinner oss i Paris och Marseille på 50-talet.
I den andra historien får vi följa Julie som beslutar sig för att laga alla de 524 recepten på 365 dagar. Hon skriver om detta på sin blogg 2002.
Jag hittade intressant information på Wikipedia:
"On August 18, 2004, a documentary filmed during her lifetime premiered. Produced by WGBH, the one-hour feature, Julia Child! America's Favorite Chef, was aired as the first episode of the 18th season of the PBS series American Masters. The film combined archive footage of Child with current footage from those who influenced and were influenced by her life and work. In August 2002, Julie Powell started documenting online her daily experiences cooking each of the 524 recipes in Child's Mastering the Art of French Cooking. Powell later rewrote the blog, "The Julie/Julia Project," into a memoir, Julie & Julia: 365 Days, 524 Recipes, 1 Tiny Apartment Kitchen (Little, Brown, 2005), the paperback version of which was retitled Julie and Julia: My Year of Cooking Dangerously (Back Bay Books, 2006). Julia Child noted that she was not impressed with Powell's endeavor, saying, "I don't think she's a serious cook." Nora Ephron wrote the screenplay for the film Julie & Julia, which she adapted from Child's memoir My Life in France and from Julie Powell's memoir. The film, directed by Ephron, was released on August 7, 2009 with Meryl Streep playing Child. Streep's performance has been nominated for numerous awards, winning the Golden Globe for Best Actress in a Leading Role in a Musical or Comedy."

Om du kommer att titta på filmtrailern nedan så tar det ca 20 sekunder innan den kommer igång.

Svinajakten

2010-03-07T13:00:00.001+01:00

Varför läste jag nu Svinajakten /2009 av Anna Bovaller. Jo av den enkla anledningen att hennes andra bok Svärmaren /2010 kommer till biblioteket vilken dag som helst. Dessutom tycker jag om att läsa deckare och det gäller ju i mitt yrke att hålla sig uppdaterad. Tyvärr måste jag nog ändå göra er besvikna, detta var ingen höjdare. Inget nytt under solen så att säga. Mycket lättläst och en stunds avkoppling dock, inget fel i det och jag kommer att rekommendera den till våra låntagare men med ett litet men. Det har jag nu lärt mig genom att följa Let´s dance att man faktiskt alltid har med det där lilla men...

Huvudpersonen här är jurist, Petra Wester, hon blir indragen i en bouppteckning då en tidigare vän och älskare, Sten Backman, dör av ett vådaskott. I Sten Backmans nytecknade testamente finns en klar önskan att just Petra ska ta hand om bouppteckningen. Petra blir indragen i intriger, dolda affärsuppgörelser och leker katt och råtta lek med poliserna på Österlen. Här finns inte tillstymmelse till politisk insikt eller samhällsanalys, inget djup eller funderingar över människors inre kaos.

Bröllopsfotografen

2010-03-05T11:19:00.002+01:00

Ny film till biblioteket, Bröllopsfotografen /2009 i regi av Ulf Malmros. Har du inte sett denna film så gör det! En må bra film där skratt och gråt blandas i en härlig kompott. Alla är så rekorderliga och snälla i Wärmland, som det verkar. Speciellt 28-åriga Robin som fortfarande bor hemma hos mamma och pappa. När fabriken i Molkom läggs ner förlorar de flesta i kommunen sina arbeten, så även Robin. Robin gör då slag i saken, köper en dunderkamera, beger sig till Stockholm för att uppfylla sin dröm om att bli fotograf. Björn Starrin gör en sanslöst bra rollprestation här. En scen som sitter kvar är när Robin under en bröllopsfotografering får en syrlig kommentar, här klär vi oss i frack, lyfter kameran mot armbågen och skjuter av en rad bilder som om kameran vore ett automatvapen. Den scenen får symbolisera filmens budskap, den så kallade klasskampen!

Vågorna 2

2010-03-04T16:09:00.003+01:00

Hermia, jag tror att Vågorna kommer bli en läsupplevelse för dig. Du tycker ju om poesi och VW skriver här verkligen poetiskt. Vi hade bokcirkel idag och det var bara en av oss i gruppen som nästan läst ut boken. Pelle hade kämpat, läst förordet sju gånger. Han tyckte att boken gav honom minnesbilder av egna upplevelser, upptäckte att han fann sig utomhus i sina egna bilder och fick återvända till texten med besvär. Vi var alla överens om att det här var den svåraste text vi tagit oss an. Boken innehåller avsnitt med kursiv stil, dessa partier är författarens egna, vi får följa henne under en dag i hennes liv, (tror vi), resten av texten följer sex personer från bardom till ålderdom. Vi beslutade att vi till nästa vecka läsa endast de kursiverade avsnitten och diskutera dem. Karin och jag slog på måfå upp varsin sida och lovade att utifrån texten måla varsin bild, jag hamnade på sidan 212 och Karin på sidan 194. Ja som ni förstår hade vi ett riktigt bra och roligt samtal idag.
ps
jag har för tillfället gett upp e-ljudboken jag lånat och i stället gett mig en bladvändare att läsa

Vågorna

2010-03-01T17:32:00.003+01:00

Nu lägger jag bort Vågorna /1931 av Virginia Woolf. Den här historien övergår helt klart min intellektuella förmåga, jag förstår ingenting. Stackars min torsdagsgrupp som jag lurat på denna bok. Men man ska aldrig säga aldrig, kanske överraskar dom mig och förklarar allt om hur personerna i denna bok utvecklas och förhåller sig till varnadra. Sex barn som blir vuxna, är de en och samma person och vad gör dom egentligen. Nu har i stället lånat min första strömmande e-ljud bok via biblioteket, får se om det kan vara ett bra sätt att lyssna, tror inte det då man måste vara uppkopplad mot internet hela tiden. Vi får se, jag testar.

Photoshop

2010-02-26T20:22:00.002+01:00

Jag har nyligen återlämnat den dator jag haft i tre år. Jag ville inte köpa ut den, ansåg att prislappen var för hög. Nu har jag en ny liten laptop som jag är jättenöjd med. Jag saknar dock en enda sak och det är att jag hade programmet photoshop. Vad mycket roligt jag kunde göra med mina bilder. Att köpa programmet kostar över 11 000 kronor! Hur kan ett program kosta så mycket? Är det någon därute som vet eller känner till om det finns något bra billigare eller gratisprogram att ladda ner? Jag tar tacksamt emot förslag.

Prinsessa

2010-02-22T20:00:00.004+01:00

Igår eftermiddag såg jag filmen Prinsessa /2009. Regisören Teresa Fabik gjorde för några år sedan filmen Hip hip hora som blev en stor succé. Den filmen har visats för många ungdomar runt om i Sveriges skolor. Jag är helt säker på att även denna film kommer att bli ett vapen i antimobbningarbetet på många skolor. Tyvärr beslutade vi att inte köpa in filmen Prinsessa till biblioteket, men man kan ju ändra sig. Filmen handlar framförallt om Maja, spelad av Zandra Andersson (helt suverän), som har drömmar om att bli skådespelare. Hon har stor potential men hennes kroppsstorlek sätter käppar i hjulet. I den teatergrupp hon ingår i på gymnasiet finns också Alex även han en udda existens. Båda vill bara bli sedda precis så som de är. Erika Sohlman, spelad av Moa Silén, upptäcker Maja och vill följa henne i hennes vardag och göra en dokumentärfilm.
Här följer det vanliga, kommersialism kontra realism. De redan etablerade vill göra kommersiell vinst på humorn i Majas situation, vilket slutar i en tragedi. Majas mamma, spelad av Maria Lundqvist (min personliga favorit), får slutordet i filmen då Maja är på väg att ge upp när hon inser att det inte finns någon annan att lita på än sig själv. Majas mamma ger henne självförtroendet tillbaka genom att avsluta med, "Att vara skådespelare är inte att spela någon annan. Det är att spela sig själv."

Semesterdag

2010-02-22T15:32:00.005+01:00

Tänk vad skönt det är att ibland lyxa till livet med en extra ledig dag. Jag har varit ute i solen, gick ner till hamnen och matade fåglarna. Där var båten Bamse i full färd med att köra runt för att ge sjöfåglarna tillgång till öppet vatten.

Resten av dagen har gått åt till att lyssna till boken Italienska skor /2006 av Henning Mankell. Philip Zandén läser. Nu förstår jag varför alla hyllat denna bok. Ja och så har jag pysslat lite med bloggen, lite kul med förändringar.

Flickan

2010-02-19T14:00:00.001+01:00

Blanca Engström spelar Flickan /2009. Blanca gör en strålande prestation i filmen som den tillbakadragna skuggfigur hon blir tvungen att bli då hon blir lämnad ensam hemma i villan när mamma, pappa och storebror åker till Afrika för att arbeta. Faster, spelad av Tova Magnusson-Norling, ska egentligen ta hand om henne men hon är som hon är, trasig, tänker mer på sig själv och sin lycka och sticker iväg med sin kärlek till varmare trakter. Filmen handlar om allt som kan hända under en sommar då man är tio år men här tydliggörs händelserna och blir oförglömliga just i det att hon är ensam. Hon går från liten flicka till insiktsfull vuxen under denna sommar. Hon inser att man kan bli sviken men också hur det känns att svika någon annan. Detta är en film som kryper nära, med långa filmsekvenser, en grind som öppnas och som sakta gungar fram och tillbaka. Filmen gungar mig till ro trots det tragiska budskapet.
Rekommenderas!

Hassle

2010-02-12T12:31:00.002+01:00

Sitter på jobbet och peppar inför kvällens konsert med Erik Hassle på Södra teatern i Stockholm. Min dotter Saga tyckte att hon och jag skulle ge oss ut tillsammans på äventyr. Så jag sitter och lyssnar på skivan Hassle /2009 av och med Erik Hassle. (bibliotekets ex.) Här kan du lyssna till låten Hurtful. Det ska bli riktigt riktigt roligt trots att Hassle inte ligger högt på min favoritlista.

The courage of others

2010-02-09T13:07:00.004+01:00

Här rullar skivorna in till biblioteket som ett brustet pärlhalsband. Senaste tillskottet är Courage of others /2009 med gruppen Midlake. För att ta till sig Midlakes nya platta behöver man nog vara i rätt sinnesstämning, gärna lite ledsen och känna för att dra till skogs. Men det gör man ju då och då, så den här skivan kommer att rulla hemma hos mig då jag behöver förstärka skogsångestdepressionen. Jag tycker att Nils Hansson skriver en bra och kunnig recension om gruppen Midlake och dess utveckling i DN, som du kan läsa här.

Blå dahlia

2010-02-08T17:34:00.005+01:00

Helgen som gått har varit fullspäckad med aktiviteter men trots det har jag också hunnit med att lyssna till boken Blå dahlia /2008 skriven av Nora Roberts. Uppläsare här var skådespelerskan Anna Maria Käll. Det är inte ofta jag läser sådana här smaskiga kärleksromaner men då och då är det så skönt att lämna det verkliga livet och drömma sig bort i kärleksblå dimmor där man och kvinna finner varandra och allt slutar i lycka efter smärtsamma irrvägar däremellan. Detta är första delen i en trilogi där andra delen heter Svart ros /2009. Får ta till den nästa gång jag behöver döva livet. Vill du läsa mer om vad Blå dahlia handlar om kan du göra det här.

Here´s the tender coming

2010-02-08T16:19:00.005+01:00

Här en riktig liten pärla, verkligen musik i min smak, The Unthanks tredje album Here´s the tender coming /2009. Systrarna Rachel och Becky Unthank sjunger folkmusik från norra England, deras dialekt är härlig. Det här är nog mitt favoritspår, The testimony of Patience Kershaw. Skivan kom till biblioteket för någon vecka sedan.

Och här står

2010-02-03T19:24:00.004+01:00

Nisse, också utanför köksfönstret, som ska ta mig till Vårby bibliotek imorgon. Njae, det blir nog återbud, mer snö ska ju komma inatt och pendeltågstrafiken från Nynäshamn är ju rena katastrofen. Det blir nog så att jag träffar mina vänner som vanligt i min torsdagsbokcirkel på biblioteket.

Jag minns mina

2010-02-03T18:54:00.006+01:00

barndoms vintrar. Då det alltid var mycket snö och då vi alltid var ute och grävde i snöhögar för att bygga snökojor, inredde med gamla trasmattor och lådor. Det var en väg in i vuxenlivet, en lustfylld förberedelse. Utanför mitt köksfönster finns nu en enorm snöhög som jag inte kommer att ge mig ikast med, men det lockar lite, spade och hacka, levande ljus och trasmatta...

Coco - Livet före Chanel

2010-02-02T11:16:00.003+01:00

En riktigt bra ny film till biblioteket, Coco - Livet före Chanel /2009. Andrey Tautou spelar Coco Chanel. Hon är en fantastiskt bra skådespelerska och så vacker. Filmen bygger på en biografi, World of Coco Chanel /2005 skriven av Edmonde Charles-Roux. Tyvärr har vi/biblioteket eller jag inte den boken. Jag hoppas verkligen att den kommer att översättas till svenska. Coco Chanel måste varit en mycket självständig kvinna, en förebild som står sig även idag. Det här är en film som jag säkert kommer att se fler gånger.

Alfahannen

2010-01-31T21:00:00.005+01:00

Har åkt flera timmar fram och tillbaks till Stockholm i helgen, passade på att lyssna till boken Alfahannen/ 2009 av Katarina Wennstam. Ja vad säger man om den, inte mycket, att det sker sexualbrott även inom film/teatervärlden. Att kvinnor som utsätt för sexuella övergrepp får bära skulden då de känner att de själva inte tydligt nog sagt nej. Inte speciellt originellt Katarina ger tyvärr inte något nytt budskap till kvinnor som anmäler sexuella övergrepp. Synd för hon kan ju skriva.

I lördags fikade jag, Dagny och Ellen på café Gunnarssons på Hornsgatan. Där intog jag årets lyxsemla!

Fler blir det inte detta år.

Av Ellen fick Dagny och jag Herman. Han ska skötas under tio dagar och efter det bli en unik vänskapskaka, tänk om han visar sig vara prinsen jag väntar på?!. Olle är mycket engagerad och har rört i smeten hur många gånger som helst (får bara röras i 2-4 gånger per dygn), han ser verkligen fram emot en smaskig kaka.

Idag var min kära mor och jag och besökte Saga. Hon har äntligen flyttat hem till Stockholm från Kalmar. Min älskade dotter som nu är klar sjuksköterska, fått lägenhet i Midsommarkransen och arbete på Karolinska sjukhuset i Solna. Jag är så glad att hon nu finns nära och att det går så bra för henne!!!

D.J. Salinger 1919-2010

2010-01-29T20:46:00.004+01:00

Vem har inte läst Räddaren i nöden /1951 av Salinger, alla jag känner i alla fall. Den har inte satt så djupa spår i mig som hos många andra. Däremot filmen Chapter 27, en av de bättre filmer jag sett. Den bygger på romanfiguren Holden Caulfield och den man som mördade John Lennon. Absolut bör du läsa romanen Räddaren i nöden om du inte gjort det men jag rekommenderar ännu mer filmen Chapter 27.

If on a winter´s night

2010-01-28T19:11:00.003+01:00

Ny musik till biblioteket, Sting - If on a winter´s night.
Njutbar, rekommenderas!

Tänker fortsätta

2010-01-28T18:36:00.003+01:00

blogga här trots allt. Om lite av varje. Inte som förut med så stora krav på förnuft utan lite som det kommer sig. Först ut en vinterbild från julen 2009, den första och sista julen i Nyköpingsskogarna. Tänk att det fortfarande är så här vackert ute, snö...

Ny blogg

2009-12-17T18:43:00.003+01:00

Tack alla vänner som skrivit till mig. Nu kommer jag att fortsätta att skriva på Salongen. Nynäshamns nya blogg. Här är vi fler som skriver om det som händer, allt vi tycker om och allt som kommer att hända på biblioteket i Nynäshamn. Hoppas att vi ses där! Återigen tack, alla!

Utsikten från mitt köksfönster

2009-11-15T15:20:00.001+01:00

Detta är den sista bilden jag kommer att dela med mig av på denna blogg. Det måste bli den jag själv tycker är en av mina bästa. Nu finns inte det gamla bryggeriet kvar utan det har ersatts med en parkeringsplats. Så småningom kommer det att byggas ett hyreshus på marken. Jag har under tre års tid haft min dator, betalat av den via avdrag på lön. Men jag tycker inte att utköpspriset är tillräckligt lågt. Tänker därför bli datorlös en tid. Det känns lite spännande och som en ny utmaning i vardagen. Jag vet att jag kommer att sakna er och sakna att fundera över vad jag ska skriva om nästa gång. Jag tycker dock att om en blogg som denna ska ge er läsare något behöver den uppdateras ofta och det har inte blivit så på sista tiden. Jag vill heller inte känna kravet att jag måste läsa eller lyssna bara för att ha något att skiva om här. Jag hoppas att vi på jobbet kan hitta en ny form, tillsammans, där vi kan vara flera som delar på ansvaret. Visserligen kan det då inte bli lika personligt som det varit, men annorlunda.
Jag kommer att plocka bort bloggen om några veckor. Jag vill att ni alla ska veta varför jag tar bort den och att det inte handlar om att jag på något sätt känner mig slut som människa.
Nu stundar nya tider!!!
Ett stort tack till er som gett mig feedback och inspiration.
Varma hälsningar Signe Helen Amborn.

Jag känner mig lite inne

2009-10-31T15:47:00.003+01:00

Det finns tydligen en och annan som gillar mina idéer! Kommunstyrelsen har tagit mitt förslag om att vi bör utöka verksamheten med en liten Bokbuss. Vågar inte riktigt tro att det är sant, det betyder ju en helt ny filial! Visserligen ska Kommunfullmäktige ta det slutgiltiga beslutet i samband med budget för 2010. Men det är oftast bara en formsak.

Jag känner mig faktiskt jävligt stolt!!!

Sånt man bara säger

2009-10-25T20:05:00.002+01:00

Helena von Zweigbergk är en av mina favoritförfattare. Hennes bok Sånt man bara säger /2009 handlar i första hand om Sussi, en kvinna i 50-årsåldern som tar time out från livet och dess krav. Sussi behövs inte längre på sin arbetsplats, får en årslön i avgångsvederlag, lämnar en hopplös relation med en man och hans barn. Flyttar ut till deras gemensamma sommarstuga för att få ett år i ensamhet och självransakan. Så lätt kommer hon nu inte undan. Hennes syster Louise som alltid behövt hennes stöd och hjälp lämpar plötsligt över sin 15-åriga son hemma hos henne. Systern har blivit vräkt från sin lägenhet och Jonas har hoppat av grundskolan. De sociala myndigheterna vill förstås ingripa. Men Louise har lagt upp en plan, hon flyr från livet hon också, lovar att ringa när hon kommit iordning där hon tänkt sig sitt och sonens fortsatta liv. Plötsligt vänds Sussis liv upp och ner igen och hon tvingas plötsligt ta hand om en inåtvänd och känslomässigt störd 15-åring. Det här låter lite roddigt och det är det också.
Det här är inte en bok i min smak, tyvärr, jag tycker Sussi är alldeles för präktig för att jag ska kunna ta henne till mitt hjärta. Hon borde fått sitt år på landet, i ensamhet, då kanske hon verkligen hunnit och kunnat utvecklas som människa.

Känner mig lite ute

2009-10-24T22:38:00.002+02:00

Hej, känner mig lite ute, har inte skrivit något här på länge, ledsen kompisar... förlåt...

Säg ingenting till mig

2009-10-15T19:23:00.004+02:00

Snart finns Melissa Horns nya album Säg ingenting till mig /2009 att låna på biblioteket. Hennes andra album påminner mycket om det första, hon skriver liksom bara vidare, inte någon stor tonförändring eller utveckling. Men det är bra! Sorgsna texter om kärleken som är svår med besvikelser, trots hennes ungdom, eller kanske därför att hon är ung. Frågorna om vad man vill med sitt liv förändras kanske inte så mycket om man så är tjugofem eller femtiofem men förhoppningsvis är jag som femtiofemåring något klokare och har bestämt mig för vad jag vill och ser vad jag behöver och kan acceptera. Melissa Horn söker och letar och har helt klart en egen röst, en egen stil.
Rekommenderas!

Öppen grav

2009-10-10T14:50:00.004+02:00

Det är med sorg och glädje jag läser Kjell Eriksson sista bok om Uppsalapoliserna, Öppen grav/ 2009. Kjell Eriksson har under lång tid varit en av mina absoluta favoriter när det gäller kriminalromaner. Han är så insiktsfull och tydlig, samtidigt så politiskt träffsäker och skriver med ett fantastiskt poetiskt språk. I boken Öppen grav skildrar han Uppsalas alla samhällsklasser, allt från nobelpristagre till tjänstefolk, alla personer han beskriver äger någon form av skuld, obefogad för flertalet, skapad av de som har makt och möjlighet att utnyttja. Alla personer i boken genomgår en förändring, en utveckling, speciellt Ann Lindell som är den polis som varit med i alla de tio böckerna. Nu är det dags för henne att göra upp med sitt förflutna, sin kärlek till mannen på Gräsö. En trädgårdsmästare dyker också upp i denna bok också han vill en förändring, här kan man om man vill tolka in Kjell Eriksson själv som ju är trädgårdsmästare vilket han arbetar som förutom att skriva. Det går inte att avslöja vad som händer denna trädgårdsmästare men jag skulle kunna säga att det är symboliskt. När Kjell Erikssons trädgård går i vila på hösten åker han utomlands för att göra research för sin nya bok. Jag är mycket nyfiken på vad som nu kan komma ur hans tankar.
Jag rekommenderar er som aldrig läst Kjell Eriksson att börja från början med hans författarskap. Första delen i serien om Uppsalapoliserna heter Den upplysta stigen /1999.

Borta bäst

2009-10-08T11:15:00.004+02:00

Sitter här och känner hur luften på något konstigt vis gick ur mig. Herta Müller fick årets Nobelpris i litteratur. Det är bara att gratulera! Jag har inte läst något av henne men kommer med allra största sannolikhet att göra det. Hade hoppats på Oates...men troligen kommer hon aldrig att få priset. Hon är för ojämn och för publik. Så nu har jag sagt vad jag tror. Det är ju dock alltid roligt med litteraturpriser då de oftast öppnar ögonen för en ny författare och ett nytt författarskap

En bok som jag dock läst eller rättare sagt lyssnat till för någon vecka sedan var Borta bäst /2009 av Sara Kadefors. Sara läser själv och det gör hon bra. Sara Kadefors håller sig till det hon känner, den svenska medelklassen och de som är fångade i den. Huvudpersonen Sylvia blir tvungen eller kanske är det självvalt att lämna villan, förorten och sitt oreflekterande liv.
Hon bosätter sig under en tid i sin bil, som hon ställer i en skogsdunge straxt utanför Ikea i Kungens Kurva. Hon använder sig av alla dess faciliteter och gratiserbjudanden. Hon är en mycket naiv kvinna och hennes kommentarer och samtal med andra blir därför i mina ögon något bitska och även roliga. Jag gillar det! Jag gillar också hennes utveckling och hennes tro på att kunna återvända till villan och livet i förorten, vilket ju inte går, då hon under resans gång utvecklats till att bli en helt annan Sylvia. Jag gillar också titeln på boken, det är inte alltid som det är bäst hemma.
Rekommenderas!

Rättelse

2009-10-04T20:24:00.006+02:00

Jag har inte varit i Ö-vik, jag har varit i Östersund under min semester. Funderar över vad som gjorde att jag kunde ta så fel, tänkte kanske att det inte spelade så stor roll vart jag skulle åka, den kärleken, den kärleken, oj, oj. En underbar minisemester var det som avslutades i Wij-trädgårdar. Vill dit igen, men då i slutet av juli. Ett stort tack till alla er som vi samlades hos och som vi sedan lämnade. Läste inte mer än två sidor i boken jag packat med, tiden fanns inte, finns inte. Däremot användes kameran mycket. Därför är det fortfarande en så kallad paus här på bloggen.

Paus

2009-09-24T20:21:00.003+02:00

Hej, jag tar en paus från skrivandet här. Återkommer om ett par veckor. Jag hinner inte riktigt med allt jag vill och måste. Kommer förstås att läsa allt ni skriver, det får bli min inspiration i en tid av för mycket annat.
Hälsningar Signe.

Lenka

2009-09-18T11:46:00.006+02:00

Ny musik till biblioteket, Lenka /2009. Men låter hon inte lite likt... en svensk singer-songwriter... Om man som jag tycker om denna typ av musik så spelar det ju inte någon roll det är bara att njuta.

"Lenka (born Lenka Kripac in 1978) is an Australian television actress and singer-songwriter, most famous worldwide for her song "The Show" from her self-titled album Lenka, which has been used in numerous advertisements, most notably for Old Navy.
Previously best known as an actress in Australia and as a host of a long-running children's breakfast cartoon program Cheez-tv in Australia, she has appeared in numerous Australian television serials and feature films. She is now living in Los Angeles."
hämtat från Wikipedia

Närmare nu: dikter

2009-09-16T17:51:00.004+02:00

Igår kväll hade vi besök av Henry Bronett på biblioteket i Nynäshamn under vårt koncept "Alltid på en tisdag". Det var verkligen en lyckad kväll. Henry visade sig vara en mycket varm och vänlig man. Han berättade om sina tankar om livet och kärleken, och om det viktigaste, att våga komma nära, närmre än nära. Att våga släppa in någon nära hjärtat och att våga ge kärlek. Henry Bronett läste ur sin diktsamling Närmare nu: dikter /2008. Henry kunde verkligen läsa högt men så är det kanske när man känner sin text.

Här ett smakprov:

Att ge sig

Och när det äntligen blivit tyst
då ögonen slutligt faller samman
och kroppen ger sig
hör jag hjärtat viska
viska om tusen möjligheter
och om närhet

jag andas utan tvekan
låter det röra mig
äntligen sårbar
hör jag min kärlek
hur gränslös den är
för dig

Rekommenderas!
Vill du läsa mer av det han skriver kan du göra det på hans blogg här.

The Reader

2009-09-15T16:33:00.002+02:00

Hyrde filmen The Reader /2008 i helgen. Kunde inte vänta på bibliotekets exemplar som visserligen kommer inom kort, (har nu kommit). Men vilken fin film, så tragisk och stark i sin stilla känslofulla berättarton! Blir nyfiken på boken Högläsaren /1997, som ligger till grund för filmen The Reader, skriven av den tyska författaren Bernhard Schlink. Jag har lånat boken och ska försöka läsa den i helgen. Jag känner att filmen fokuserar för mycket på kärleksrelationen mellan den unge pojken och den betydligt äldre kvinnan. Jag saknar det som kvinnan gjorde under kriget och varför hon blir dömd till ett så långt straff. Det framkommer inte riktigt i filmen. Jag söker information på nätet och hittar en text på Stockholms stadsbiblioteks hemsida.
"Detta är en roman om kärlek, om den första kärleken och den sexuella upptäckten. Men framför allt handlar boken om Tysklands skuldbörda efter kriget. Många kritiker hyllade boken men Schlink fick också kritik för att han gör något förbjudet: påstår att nazisterna var människor."
(återkommer inom kort med mer)

Hypnotisören

2009-09-14T13:52:00.007+02:00

Jag har lyssnat till Hypnotisören /2009 av Lars Kepler. Uppläsare är Peter Andersson, hans mörka lite spännande röst gör sig här. Boken är skriven under pseudonym och det är författarparet Alexandra Coelho Ahndoril och Alexander Ahndoril som döljer sig bakom Lars Kepler. Det tog inte många månader innan tidningen Expressen lyckades spåra dessa två. Men under de månader spekulerades det vilt. Detta gjorde förstås sin del till att boken såldes explosionartat till förlag världen över. Svenska kriminalförfattare går bra utomlands men jag undrar verkligen om de utlänska förlagen gjorde en så bra affär denna gång. Efter genomläsning så sänker jag boken helt. Visst en bladvändare med spänning. I alla fall första halvan av boken, sedan byter författarna spår och den tappar fart.
Handlingen i stort: Läkaren tillika hypnotisören Erik Maria Bark blir inkallad för att hypnotisera en ung pojke som ligger inlagd på ett sjukhus svårt knivskuren. Han hittades i hemmet där modern och yngre syster slaktats. Fadern har hittats i ett omklädningsrum också han slaktad. Nu vill kommissarie Joona Linna att Erik Maria Bark ska hypnotisera den unga pojken för att få reda på vad som hänt och för att om möjligt rädda den äldre systern som är försvunnen. Mycket tidigt i boken avslöjas att den unge pojken är den troliga mördaren. Pojken rymmer från sjukhuset och nu följer en jakt på honom. Pojken är ute efter att mörda alla, så nu ligger Erik Maria Bark pyrt till, så även hans hustru och deras son. Jag blir sjuk av allt detta våld mot unga människor och av unga. Spekulation anser jag. Det som boken också saknar är ett samhällsengagemang som annars ger kriminalromanen ett berättigande. En bra kriminalroman vill jag ska ge mig en insikt! Men här blir det bara trams.
Författarparet Alexandra och Alexander Coelho Ahndoril skriver annars mycket bra och seriösa böcker. Inte några höga siffror på utlån men de läses!
Alexander skrev boken Regissören /2006 som handlar om Ingmar Bergman och Alexandra kom samma år med boken Birgitta och Katarina som handlar om Heliga Birgitta. Båda dessa böcker blev mycket uppmärksammade.

Signe har haft vernissage

2009-09-13T17:18:00.010+02:00

Ja nu har jag kommit ut. Visat mina akvareller och en olja, under helgen och också under veckan som kommer på Godsmagasinet i Nynäshamn. Det har varit spännande, att få kommentarer från vänner och bekanta. Vi är sex personer som ställer ut tillsammans. En riktigt fin och professionell utställning tycker jag, trots att vi alla är amatörer, i den bemärkelsen att vi inte räknas till de utbildade konstnärerna, de som arbetar häcken av sig och verkligen gör professionella bilder, bilder som hänger på officiella platser och som ställer ut på många platser i Sverige och som är riktigt, riktigt duktiga. Vi har faktiskt konstnärer i Nynäshamn också. Här en bild från en fin utställningslokal och vår utställning. Ett stort tack till min vän konstnären som hjälpte mig att hänga mina bilder så snyggt och till Maria som gjorde alla mina fina passepartouter.

Vill du se fler bilder kan du göra det här.

Varför mördar man sin dotter?

2009-09-10T13:25:00.005+02:00

Boken Varför mördar man sin dotter? /2009 av Emre Güngör och Nima Dervish, har kommit till biblioteket och jag la beslag på den, förstås Lovar att inte ha den så länge, ska försöka läsa den i helgen. Länkar här till Nima Dervish blogg. Blev tipsad om boken och Nimas blogg av Kim då jag skulle presentera boken Fallen flicka, som jag skrivit om nyligen, för rektorskollegiet förra veckan. Det ska bli en mycket intressant läsning. Jag tror denna bok är viktig!

"När vi valde att skriva denna bok bestämde vi oss för att inte göra som många andra; vi skulle inte smutskasta en folkgrupp eller en kultur. Vårt syfte är istället att presentera ett annat perspektiv. En annan röst som aldrig blir hörd. Varför mördar man egentligen sin dotter? Vad finns det för bakomliggande faktorer som gör en människa kapabel till en sådan handling? Vi ska försöka svara på dessa frågor utifrån våra erfarenheter som vi har samlat på oss i vår yrkesroll, men även genom intervjuer med mördarna till Fadime, Pela och Sara. Vår förklaring är inte hela sanningen, däremot är den baserad på mördarnas egna berättelser. Hur de uppfattade situationen, varför de begick denna handling och hur livet är nu i efterhand."
Hämtat från Adlibris

Väninnan

2009-09-09T10:23:00.008+02:00

Igår kväll hade vi höstens första Sticka och Läs. En av bokcirklarna jag har här på biblioteket. Vi var tolv personer. Alla med stickning i beredskap och boken Väninnan /2008 av Eva Franchell läst. Vi var alla överens om att boken var intressant och klart läsvärd. Insiderkunskapen och tidsperioden i den socialdemokratiska eran gjorde den aktuell för oss och igenkänningsfaktorn var hög. Inte många hade självmant valt att läsa denna bok men var glada att jag valt den. Det är ju ingen egentlig skönlitterär bok utan står på hyllan Lz-biografier om speciella personer. Eva Franchell har skrivit boken för att hon vill ge oss en sann bild av Anna Lindh som blev mördad den 11 september 2003. Eva Franchell berättar om tio år inifrån Rosenbad 1994-2004, de tio år hon arbetade tillsammans med bla Anna Lindh som pressekreterare. Hon skriver på tredje sidan från slutet:
"Hur skulle jag kunna sammanfatta den hisnande tid jag upplevt? Jag har grubblat över det i många år. Anna visste att jag ville skriva och vi målade ofta upp spännande intriger när vi satt och pratade på våra flygresor. När hon dog trodde jag inte att det skulle bli någon bok. Till slut satte jag mig bara ner och skrev min historia så som jag uppfattar den. jag skrev den för att förstå vad jag gått igenom"
Det är jag mycket glad för att du gjorde, att du skrev boken Eva Franchell!

"Ylva Anna Maria Lindh, född 19 juni 1957 i Enskede i Stockholm, död 11 september 2003 i Stockholm, var en svensk politiker (socialdemokrat). Hon var riksdagsledamot 1982-1985 och 1998-2003, miljöminister 1994-1998 samt utrikesminister från 1998.
Lindh utbildade sig till jurist och valdes till 1984 till Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbunds första kvinnliga ordförande."... "Lindh mördades hösten 2003 då hon arbetade med folkomröstningen om införande av euro som valuta och sågs som en av de främsta kandidaterna att efterträda Göran Persson som partiledare för socialdemokraterna. Den 10 september angreps Lindh av knivmannen Mijailo Mijailović i centrala Stockholm. Lindh avled på Karolinska sjukhuset i Solna den 11 september."
hämtat från Wikipedia

Den lyckliges väg

2009-09-07T20:36:00.006+02:00

Jag har lånat hem Den lyckliges väg /2007. Dikter av Pär Lagerkvist tonsatta av Bo Sundström och Frida Öhrn. Jag har haft den hemma förut men glömt hur fantastiskt skön den är. Frida Öhrn är också med i gruppen, Oh Laura, som sångerska. Bo Sundström är Bo Kaspers orkester! Att dessa två tillsammans tonsatt Pär Lagerkvist lite sorgmodiga dikter ser jag inte som något konstigt. Dom har gjort det enormt bra. Här kan du lyssna till jag har gått inunder stjärnor. Och jag blir lite saligt känslofull...

Det händer mycket på biblioteket idag

2009-09-07T11:44:00.003+02:00

Martin Widmark håller till i konsthallen hela dagen. Han var priset till den klass som vann förra läsårets lästävling. Klassen fick välja författare och det var ett superbra val tycker jag. Han har deckarskola med eleverna som nu går i årskurs 5. Alla klasser i skolår 4 får en inbjudan att delta. Det gäller att läsa flest antal sidor under läsåret, alla elever läser som sören och sidantalen slås samman. Jag tror den klass som vann läste ca 40 000 sidor tillsammans under läsåret 08-09. Klassen som vann förra läsårets tävling går på Svandammsskolan.
Snart ska jag ut och läsa högt! Höstens första Bok och Baguette. Jag kommer läsa ur Vladimir Kaminers bok Ryssdisco, det är alltid lika roligt.

Bjurö

2009-09-06T19:30:00.007+02:00

Jag har varit tillsammans med väninnor på ön Bjurö under helgen, kom hem för en stund sedan, Waxholmsbåt igen fram och åter, inget fel med det, tvärtom, men ganska dyrt, 75:- enkel resa. Vi har haft det underbart skönt, fint väder, god mat, god dricka, varm brasa inomhus sent på kvällen då mörkret blev svart. Nu är det höst! Hav är hav och klippor är klippor och träd är träd, eller? Jag har i åtta timmar lyssnat till boken Hypnotisören /2009 av Lars Kepler. Boken är så tyngd av adjektiv så att jag kunde faktiskt använda den som sömnmedel. Jag tror att jag lyssnade till varje cd åtminstone två gånger, ca tio minuter/cd, sov en timme, fick sedan börja om igen. Jo, det är en hemsk berättelse och spännande, men att den redan sålts till 25 språk/länder är faktiskt otroligt, så jäkla bra är den faktiskt inte! (Återkommer till pseudonymen Lars Kepler. Också till pseudonymen Hans Koppel, som också är intressant, läs hans koppel, mannens koppel, som jag/vi tror är Jonas Karlsson.) (Det var ett sidospår.)

Öja

2009-09-02T18:18:00.005+02:00

Jag och min vän konstnären besökte Öja i söndags. Bl a hälsade vi på Arthur Hultling och tittade på skulpturutställningen, sista dagen, sista chansen.

Vi hade också turen att få komma in i fyren och ta oss upp till fyrens högsta punkt. Jag fick några fina bilder, tycker jag själv! Vi hade en riktigt fin dag även om vinden var riktigt kall.