Stjärnlösa nätter:

en berättelse om kärlek, svek och rätten att välja sitt liv /2010 av Arkan Asaad.

Fyra böcker jag inte vill glömma

att jag läst.
Först ut blir Ät mig /2010 av Agnès Desarthe, översatt från franska av förlaget Sekwa. På deras hemsida står, Sekwa förlag ger ut fransk litteratur på Svenska. Samtida, kvinnliga författare har företräde. Ät mig, är en helt underbar roman om en kvinna i 40-års åldern som efter ett trasigt liv öppnar en restaurang i Paris. Hon både bor och arbetar i en 60 kvm stor lokal. Restaurangen heter "Chez moi", hemma hos mig, där lagar hon den mest underbara mat man kan tänka sig. Hon har också en helt fantastisk förmåga att få kontakt med människor, ibland av en slump. I sin lilla restaurang har hon en bokhylla med böcker som för henne har en relation till sitt tidigare liv. Några titlar fattas och det avslöjar henne. Boken handlar om kärlek, vänskap, uppgörelse och förlåtelse.

Tracy Chevalier tar mig med till den sydengelska staden Lyne Regis. Dit blir tre systrar förflyttade från London med en liten årsinkomst som deras gifta bror håller dem med. En av huvudpersonerna är den fattiga och unga flickan Mary Anning. Hon är fossilletare, hennes fynd blir fråntagna henne eller köps av rika manliga naturvetenskapsmän. Vi befinner oss i tidigt 1800-tal. Boken har titeln Okända väsen /2010 och syftar på de ovanliga fossiler Mary Anning hittar utmed kusten. Jag njuter av Tracy Chevaliers romantiskt, historiska och berättande historier. Hon har bla skrivit Flicka med pärlörhänge.

Fortfarande Alice /2009 av Lisa Genova läser vi i mina två bokcirklar. Boken berör mig otroligt. Lisa Genova berättar om Alice Howland som får diagnosen tidig Alzheimer, hon har nyss fyllt 50 år. Hon lever i ett lyckligt äktenskap, är professor på Harvard och är mitt uppe i sin karriär. Alice upptäcker att hon börjar glömma vad hon ska föreläsa om, tappar tråden och letar i sin minnesbank som tydligt visar på svarta hål. Fantastisk är hennes tre underbara barn som älskar och finns hos henne. Hon är fortfarande Alice trots att hon efter bara ett år inte känner igen sig själv eller sina barn utan befinner sig i ett plötsligt mörker, eller förstår de budskap hon gett sig själv att utföra den dag då allt blir hopplöst.

Ytterligare en bok som berör. Så jävla förbannad blir jag över det våld och orättvisor som barn blir utsatta för. Inte bara i Indien, Mumbai där vi förs av författaren James A. Levine utan för det våld som kvinnor och barn blir utsatta för överallt i världen. James A. Levine har skrivit boken Den blå dagboken /2010. Berätaren är den unga flickan Batuk som blir såld till en bordellägare i Mumbai av sin far då hon är nio år gammal. Hon hamnar på "burarnas gata", inlåst i en liten cell. Under de korta pauser hon har då hon inte behöver baka kaka skriver hon. Hon har fått turen att lära sig läsa och skriva då hon vårdades för tbc vid sju års ålder på ett missionssjukhus. När hon vid ett tillfälle i sin cell kommer över en penna och senare en skrivbok börjar hon berätta om sitt liv, sitt dagliga arbete och sina drömmar. James A. Levine är läkare i Minnesota och har i samarbete med FOA gett ut denna bok. All roylty i USA går till International Center for missing and Exploited Children.

Igelkottens elegans

Vi hade en fantastiskt rolig torsdagsbokcirkel nu i veckan. Vi pratade om boken Igelkottens elegans /2009 av Muriel Barbery. Jag har sparat en fjärdedel till nästa torsdag för jag tycker den är så himla bra. Pelle var helt lyrisk, den bästa bok han läst på evigheter, Karin så glad för att hon fick läsa den för andra gången, Ami tyckte den var svår, mycket som hon inte kände till och kunde förstå, Ingrid kände igen Frankrike nu, och då hon själv bodde i Paris. Att Ami upplever svårigheter berättar mer om hennes krav på att känna till konstnärer, filosofer och författare, hon vill kunna allt. Det är ju lika för oss alla egentligen, det som skiljer oss åt är att jag, Karin och Pelle bara läser förbi de bitar som vi inte förstår. Det är flödet, det fantastiska språket och personerna som ger läsupplevelsen. Jag vill läsa den en gång till känner jag just nu, ska bara läsa den sista delen först.
Om du vill veta vad boken handlar om kan du läsa det här.

Kolka2

Roligt att boken Kolka av Bengt Ohlsson fick en positiv recension i dagens Go´kväll. Det betyder att den kommer att bli efterfrågad och troligen att en liten reservationskö bildas. Bengt ska komma till Nynäshamn i april och då blir våra biljetter kanske slutsålda till Alltid på en tisdag. Även om jag inte tyckte om boken Kolka så gör tydligen andra det, bra!

Osynlig

Jag har läst boken Osynlig /2010 av Paul Auster. Det är faktiskt den första av hans böcker jag lyckats ta mig igenom. Det beror helt och hållet på mig, jag har troligen inte varit i fas. Denna bok av Paul Auster kan jag verkligen rekommendera. Året är 1967, det år som allt händer huvudpersonen. Huvudpersonen är Adam Walker, en ung man 1967, han ville då bli en berömd författare. Nu många år senare skickar han sin text till sin studentkamrat, Jim Freeman, som lyckades med det han misslyckades med. Hans text är indelad i fyra delar, höst, vinter, vår och sommar. Det är många historier inuti historier vilket är Paul Austers kännemärke. Här finns historiens nav, den onde Rupert Born. Kärleken till systern Gwyn, förhållandet med Rupert Borns älskarinna, resan till Paris där han träffar kvinnan som Rupert Born ska gifta sig med. Men vem är det som är osynlig?

Strindbergs stjärna

Ja, jag skrev ju att Strindbergs stjärna /2010 av Jan Wallentin, var riktigt bra i ett tidigare inlägg, men suck, jag tar tillbaka allt. Det finns två personer som gör boken läsvärd. Den första är den hela tiden neddrogade huvudpersonen Don Titelman, suck, så naiv. Man lär känna honom sakta men säkert, men eftersom han hela tiden går på diverse piller vet man aldrig riktigt vem han är (enkelt för författaren), suck. På djupet finner man däremot det första liket, i ett gruvhål, många meter ner i ett gruvschakt, hållande i ett kors. Det vet man ju att gamla gruvhål är djupa och fyllda med vatten, (om man ha bott många somrar på Utö, som jag har gjort). Don blir anklagad för mord, han får förstås en advokat som hjälper honom att finna den femuddade stjärna som ska sammanföras med korset för att bli en helhet. Den andra personen jag gillar är Dons syster som bor under tunnelbanan i den där hundrade tunnelbanan som inte blev till och som inte finns. Hon är spännande och tilltalande med sitt liknande sinne och kunnande precis som Lisbeth Salander, it-nörd och idealist. Hon har inrett en Green Cargo-vagn till en rysk transsibirisk lyxvagn och som hon kan koppla genom sitt internetsystem till vilken ort i Europa som så passar. I övrigt riktigt blaha, blaha. Om du inte har hur många timmar som helst att ägna åt läsning så låt bli Strindbergs stjärna. Det får vara hur historisk riktigt med André, Sven Hedin och August Strindberg som helst, letande efter ett hål i Antarktis vatten. Det är så science så jag slutar att lyssna, helt utan trovärdighet.

Jag har flera böcker på...

gång samtidigt just nu. Ian Rankins bok När mörkret faller har jag läst en tredjedel av och lämnar nu den, förlåt bokcirkelkompisar men det är så många andra som jag bara måste läsa. Lyssnar nu till Strinbergs stjärna av Jan Wallentin, faktiskt riktigt bra. När jag inte lyssnar så läser jag Paul Austers nya bok Osynlig. Har också börjat på Presidentens hustru av Curtis Sittenfeld. Tur att det finns böcker!!!

Kolka

En bok som jag vill glömma att jag läst är Kolka /2010 av Bengt Ohlsson. Boken handlar om en man och hans tonårsdotter ursprungligen från Estland. Pappan gifter sig med en rik engelska och och både han och hans dotter flyttar in i fruns fina hem i England. De får en ny stor familj. Dottern har svårigheter med att acklimatisera sig och hon lever därför via sin dator där hon är mycket språkligt intelligent och smart. Dottern mår inte bra, troligen pga förfärliga upplevelser i sitt tidigare hemland. Varför läsa denna bok när man kan läsa den helt suveräna boken Stalins kossor av Sofi Oksanen. Det känns inte roligt att skriva ner en bok men tyvärr är jag bara helt tvungen. Det skulle faktiskt vara roligt att prata om boken Kolka tex i en bokcirkel, kanske har jag förstått allting fel.

En dag till skänks

En liten bok jag inte vill glömma att jag läst, En dag till skänks /2010 av Anna Gavalda. Tre syskon nej förresten fyra är inbjudna till bröllop. Tre åker dit men väl där beslutar de sig för att skippa bröllopet och i stället åka till sin yngre bror som arbetar tillfälligt på ett slott. Vi befinner oss i utkanten av Paris i ett Frankrike som skapar drömmar om resor och sommar. Faktiskt en höjdarbok.

Den röda grevinna

Jag har lyssnat till Yvonne Hirdmans uppläsning av sin bok Den röda grevinnan /2010. Yvonne Hirdman fick Augustpriset 2010 i klassen faktabok för Den röda grevinnan, vilket jag tycker var helt riktigt. Om du inte är van eller tycker det är besvärligt att lyssna till böcker så skulle denna ljudbok kunna vara en inkörsport, så otroligt gripande är den. Att lyssna till vår europeiska mellankrigstids historia genom att få följa Charlotte Hirdmans liv från hennes första levnadsår i Estland, senare till Tyskland, vidare till Moskva. Från Moskva skickad till Danmark troligen som spion. Efter det till Frankrike där Charlotte träffar sin man som hon får tre barn tillsammans med. Paret lyckas bosätta sig i Sverige 1940. När Yvonne Hirdman är 23 år gammal dör hennes mamma Charlotte. Yvonne är då tvåbarnsmor och lever i ett trassligt äktenskap. Nu många år senare söker Yvonne Hirdman sin mor genom dagböcker, brev, foton, vykort, kontakter funna genom Internet, den danska säkerhetspolisens material m.m., så skapar och skrapar hon fram sin mammas liv.

Ett par böcker...

Om du inte vet vad du ska läsa nu när du är ledig under nyårshelgen, som du ska fira hemma eller borta, inte så många dagar, men kanske du går förbi pocketshop och behöver något på din långa tågresa/bussresa dit eller hem. Då kan jag verkligen rekommendera Kunzelmann & Kunzelmann skriven av Carl-Johan Vallgren. En familjetragedi om en son som förlorar sin far och som han inte egentligen vet något om. Det visar sig att pappan var konstförfalskare, vilket leder sonen tillbaks till före andra världskriget. Den handlar mycket om konst och måleriteknik vilket jag verkligen tycker är intressant och också om kärleksproblem och identitetsproblem.


Ytterligare en bok som säkert kommer i pocket inom kort är En dag skriven av David Nicholls. Boken är också planerad att bli film. En historia om en ung kvinna och en ung man som utvecklas tillsammans men också i frånvaro från varandra under en så lång tid som femton år. En riktigt bra bok som man inte vill lägg ifrån sig i första taget. England, 90-00 tal, snabb karriär, ingen karriär, unga drömmar, alkohol, droger. Den här boken kan du låna på biblioteket!

Francys testamente

När jag körde hem från Mölle efter midsommarfirande lyssnade jag till Francys testamente /2010 av Amanda Lind uppläsare här Julia Dufvenius. Här är det inte någon hemlighet att Amanda Lind är en pseudonym. Det visste jag inte innan jag lyssnade vilket blev en rolig överraskning då jag letade efter recensioner.
Jag börjar tro att det finns en liten maffiaboss inom mig själv också då jag körde hem till Nynäshamn på sex timmar. Jag gjorde endast ett stopp på en självbetjäningmack iförd solglasögon och neddragen luva. Körde som en fartdåre gjorde jag ju.
Jag föstår att Amanda Lind måste haft roligt när hon skrev om Francy, tvåbarnsmor tillika maffiaboss. Hon tränades att ta över en av Stockholms största gangster organisationer redan som treåring av sin far. Francy är en både kallblodig mördare och en djupt deprimerad känslofull terapeutberoende kvinna. De råaste morden genomförs dock av hennes medhjälpare Lilla Marie som har en fallenhet för att samla på fetischer och de är många kan jag avslöja. Handlingen förs framåt av att en konkurerande organisation gör entré i Stockholms undre värld. Boken var riktigt rolig, spännande så det räckte för mig och jag tycker Amanda Lind har försökt göra ett djuplodande porträtt av en kvinna som har många vägval i livet att göra. Boken är väl värd att läsa.

På andra sidan solen

I helgen lyssnade jag till boken På andra sidan solen /2010 av Maria Ernestam. Anna-Maria Käll läser och hon är en av mina favorituppläsare, bla därför att hon inte tar över i utspelande skådespeleri. Vanligare och vanligare blir det att författarna plockar in personer från sina tidigare böcker och låter händelser länka i varandra. Man behöver absolut inte läsa hennes tidigare böcker för att förstå På andra sidan solen, men lite lustigt är det. Jag tänker då på Maeve Binchy som jag skrev om i mitt förra inlägg. Lite kort om handlingen: Viola, hennes man Axel och deras två tonårsdöttrar ska tillbringa påskhelgen i ett lånat hur i Skåne. Nära ligger det vårdhem där Axels mamma är intagen. Hon lider av demens och när de besöker henne vet de inte om hon kommer att känna igen eller minnas dem. Axel har sedan en tid tillbaka varit svårt sjuk och äktenskapet knakar då Axel blir allt mer elak och oigenkännbar. När Viola besöker vårdhemmet blir hon inbjuden att dricka kaffe hos Lea. Lea låter Viola läsa ett par noveller som hon skrivit. Här kommer nu det andra spåret i boken, Lea och hennes tid som missionär i Kenya och senare Kina. Boken rör sig kring de stora livsfrågorna, kärlek, sorg, lögner och svek. Jag lägger boken i min kategori braböcker.

I själ och hjärta

I förra veckan läste jag I själ och hjärta /2009 av Maeve Binchy. Gillar du lite kärleksfulla, småputtriga problem, vanliga människor, ett myller av personer och Irland och aldrig har läst något av Maeve Binchy så har du ett femtontal böcker att läsa. Människor och platser, gator och restauranger från tidigare böcker återkommer plötsligt eller nämns i förbifarten Men med varje bok tillkommer nya personer och nya problem. Allt det här kan ju inte vara uttänkt i förväg då hennes första bok som översattes till svenska var Tänd ett litet ljus /1985 utan det måste vara Maeves helt egna sätt att skriva på. I den här boken I själ och hjärta får vi lära känna Clara Casey, en kvinna i femtioårsåldern, ensamstående och med två besvärliga döttrar som fortfarande bor hemma. Clara är en mycket självständig och driftig kvinna, hon får ett nytt arbete, hon ska bygga upp en hjärtklinik. Till kliniken kommer det män och kvinnor som haft olika hjärtproblem och som behöver förändra sin livsstil. Runt Clara finns ett otal människor och berättelsen sprättar iväg åt olika håll.

Jag gillar det här men jag gillar nog det mesta. Det finns ju dock bra, bättre och bäst och Maeve Binchy faller i kategorin bra.

I vargars följe

Det har tagit mig ett antal veckor att läsa ut I vargars följe /2009 av Stef Penney. Det har kommit några andra böcker emellan. Stef Penney är bosatt i Skottland men skildrar Kanadas vildmark fantastiskt. Hon kanske har vuxit upp där, det är mer än vad jag känner till. Detta är hennes debut och det är bara att hoppas på fler böcker av henne med samma intressanta upplägg. Tiden är 1870-tal och nybyggarsamhällen växer upp som svampar ur marken. Pälsjägare och dess inhemska spårare är huvudpersonerna i denna spänningsroman. Man skulle kunna tro att Mrs Ross är den enda huvudpersonen, men alla personer som vi får följa i denna roman är sin egen huvudperson. Ett hett tips är, anteckna personerna och deras olika uppgifter, för de är många. Mrs Ross är en stark kvinna som beslutar sig för att följa en helt okänd man för att leta efter sin son Francies som försvann samma dag som Mr Jammet hittas mördad. Mrs Ross är helt övertygad, det kan inte vara hennes son som utfört detta hemska mord. Samtidigt som detta är en spännande berättelse så är det en historisk skildring av lite annorlunda slag än de traditionella nordamerikanska indianböcker jag är van att läsa.

Med livet framför sej

En liten pärla, eller förresten en stor diamant är denna bok Med livet framför sej /2010 av Émile Ajar. Detta är en nyutgåva i pocket. Boken kom ut i original 1975. Romain Gary, eg. Romain Kacew, skrev det mesta under namnet Romain Gary men han tyckte det var fantastiskt att skriva under pseudonymen Émile Ajar. Romain Gary hade inte något lätt liv om man får tro Stefan Lindberg som skrivit förordet till denna utgåva.
Huvudpersonen i denna bok kallas Momo för enkelhets skull, Mohammed är alldeles för långt. Momo blir lämnad hos Madame Rosa vid tre års ålder, hon får en postanvisning en gång i månaden för att ta hand om honom. Madame Rosa tar sig an många små barn, de flesta är barn till prostituerade, vilket Madame Rosa tidigare också varit. Barnen blir efter hand, om möjlighet yppar sig, utplacerade i familjer. Momo känner inte till någon annan mamma än Madame Rosa, han älskar henne men hatar samtidigt det stora ansvar han får ta då han blir äldst i barnaskaran. Momo berättar i en enda stor utandning sin historia från första till sista dagen som han tillbringar tillsammans med Madame Rosa och sitt liv i stadsdelen Bellville i Paris. Detta är en helt underbar bok om en pojke utan barndom. Läs den!

Jag ska bara fixa en grej i köket

Ingrid dricker vin varje dag, ibland vet hon inte om det bara blev tre glas som hon från början tänkt sig. När det är dags att på måndagsmorgonen följa sin dotter Juni till skolan och sig själv till arbetet mår hon ibland så dåligt att hon borde legat kvar i sängen. Ingrid är ensamstående och har lätt att dölja sitt drickande inför Juni. Ingrid bär på så stark ångest, en malande smärta i magen och det enda som får henne att slappna av är ett par glas vin. Moa Herngren har skrivit en omtumlande roman, Jag ska bara fixa en grej i köket / 2010. Hon beskriver inte bara de dagliga överlevnads strategierna som Ingrid tar till utan också både det sociala och genetiska arvet. Ingrid har en mamma som är alkoholist och som Ingrid kan gömma sig bakom, jag dricker ju inte lika mycket som mamma gör i alla fall. Det är inte lätt för omgivningen att göra något för Ingrid, då hon låser in sig i ensamhet och lever bara för sin dotter Juni. Ingen ser vad som händer. Juni blir lämnad åt sig själv ju mer Ingrid dricker och som i sin ensamhet inte vill annat än att dö. Ytterligare en tragisk bok. Jag har inte läst någon riktigt rolig bok på länge, jag skulle verkligen behöva det...

Håpas du trifs bra i fengelset

Detta är en bok jag inte kommer att glömma i första taget. Susanna Alakoski läser sin egen roman Håpas du trifs bra i fengelset /2010. Det är berättaren och huvudpersonen Annis dotter som skriver detta (romanens titel) till sin morbror Sami som sitter i fängelse. Susanna Alakoski fortsätter att beskriva den historia hon känner, som började på 60-talet i hennes bok Svinalängorna med den finska arbetskraftsinvandringen. Denna invandring av arbetskraft höjde Sveriges välstånd men hur gick de för de som kom hit? "En arbetarklass under arbetarklassen", skriver Maria Schotenius i DN. Nu har barnen i Svinalängorna blivit vuxna. För storebror Sami går det inte bra, han hamnar fel redan från början. Anni följer honom som en skugga, förmanar, uppmuntrar, blir förbannad, villa aldrig se honom mer, älskar honom, hoppas på ett under. Detta är en stark, tät och insiktsfull berättelse om medberoende.
Susanna Alakoski har dedicerat boken "Till alla anhöriga".

Berättelsen om Edgar

Hej igen alla där ute, det har gått några veckor sedan sist och jag har precis som ni också haft en lång och skön Påskhelg. Jag har hunnit läsa några böcker under dessa veckor och först ut här blir Berättelsen om Edgar / 2009. Detta är David Wroblewskis debut och boken mottogs med jubel i USA om man får tro baksidestexten. Vad säger ni om 610 sidor! Berättelsen tilldrar sig på en gård i Wisconsin. På gården bor Gar och Trody som driver en kennel som skapades av Gars far. Gar och Trody längtar efter ett barn och efter flera missfall föds Edgar. Edgar föds stum. Han hör och av en tillfällighet kommer en kvinna till gården som är teckenspråkslärare då Edgar bara är ett halvår gammal. Vid Edgars sida finns från första dagen en tik som heter Almondine och hon blir den som läser av Edgars behov och blir hans röst men framförallt hans bästa vän. En vacker dag dyker Gars bror Claude upp och då börjar det hända saker. Jag sträckläser de 200 första sidorna men sedan blir berättelsen bara för mycket ord och de religiösa och övermänskliga händelserna gör att jag börjar snabbläsa. Det här är en tragisk familjehistoria som säkert kan få många ögon att tåras så även mina. Men berättelsen är bara för mycket!

Vågorna 2

Hermia, jag tror att Vågorna kommer bli en läsupplevelse för dig. Du tycker ju om poesi och VW skriver här verkligen poetiskt. Vi hade bokcirkel idag och det var bara en av oss i gruppen som nästan läst ut boken. Pelle hade kämpat, läst förordet sju gånger. Han tyckte att boken gav honom minnesbilder av egna upplevelser, upptäckte att han fann sig utomhus i sina egna bilder och fick återvända till texten med besvär. Vi var alla överens om att det här var den svåraste text vi tagit oss an. Boken innehåller avsnitt med kursiv stil, dessa partier är författarens egna, vi får följa henne under en dag i hennes liv, (tror vi), resten av texten följer sex personer från bardom till ålderdom. Vi beslutade att vi till nästa vecka läsa endast de kursiverade avsnitten och diskutera dem. Karin och jag slog på måfå upp varsin sida och lovade att utifrån texten måla varsin bild, jag hamnade på sidan 212 och Karin på sidan 194. Ja som ni förstår hade vi ett riktigt bra och roligt samtal idag.
ps
jag har för tillfället gett upp e-ljudboken jag lånat och i stället gett mig en bladvändare att läsa