barndoms vintrar. Då det alltid var mycket snö och då vi alltid var ute och grävde i snöhögar för att bygga snökojor, inredde med gamla trasmattor och lådor. Det var en väg in i vuxenlivet, en lustfylld förberedelse. Utanför mitt köksfönster finns nu en enorm snöhög som jag inte kommer att ge mig ikast med, men det lockar lite, spade och hacka, levande ljus och trasmatta...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Visst är det lockande? Förstår precis vad du menar...
/annaelleningegerd
Ja, verkligen lockande. Minns särskilt en snögrotta som mamma hjälpte oss med när vi var små - den hade en rutschkana från taket och ner på ena sidan...
Skicka en kommentar