torsdag 17 december 2009

Ny blogg

Tack alla vänner som skrivit till mig. Nu kommer jag att fortsätta att skriva på Salongen. Nynäshamns nya blogg. Här är vi fler som skriver om det som händer, allt vi tycker om och allt som kommer att hända på biblioteket i Nynäshamn. Hoppas att vi ses där! Återigen tack, alla!

söndag 15 november 2009

Utsikten från mitt köksfönster


Detta är den sista bilden jag kommer att dela med mig av på denna blogg. Det måste bli den jag själv tycker är en av mina bästa. Nu finns inte det gamla bryggeriet kvar utan det har ersatts med en parkeringsplats. Så småningom kommer det att byggas ett hyreshus på marken. Jag har under tre års tid haft min dator, betalat av den via avdrag på lön. Men jag tycker inte att utköpspriset är tillräckligt lågt. Tänker därför bli datorlös en tid. Det känns lite spännande och som en ny utmaning i vardagen. Jag vet att jag kommer att sakna er och sakna att fundera över vad jag ska skriva om nästa gång. Jag tycker dock att om en blogg som denna ska ge er läsare något behöver den uppdateras ofta och det har inte blivit så på sista tiden. Jag vill heller inte känna kravet att jag måste läsa eller lyssna bara för att ha något att skiva om här. Jag hoppas att vi på jobbet kan hitta en ny form, tillsammans, där vi kan vara flera som delar på ansvaret. Visserligen kan det då inte bli lika personligt som det varit, men annorlunda.
Jag kommer att plocka bort bloggen om några veckor. Jag vill att ni alla ska veta varför jag tar bort den och att det inte handlar om att jag på något sätt känner mig slut som människa.
Nu stundar nya tider!!!
Ett stort tack till er som gett mig feedback och inspiration.
Varma hälsningar Signe Helen Amborn.

lördag 31 oktober 2009

Jag känner mig lite inne


Det finns tydligen en och annan som gillar mina idéer! Kommunstyrelsen har tagit mitt förslag om att vi bör utöka verksamheten med en liten Bokbuss. Vågar inte riktigt tro att det är sant, det betyder ju en helt ny filial! Visserligen ska Kommunfullmäktige ta det slutgiltiga beslutet i samband med budget för 2010. Men det är oftast bara en formsak.
Jag känner mig faktiskt jävligt stolt!!!

söndag 25 oktober 2009

Sånt man bara säger

Helena von Zweigbergk är en av mina favoritförfattare. Hennes bok Sånt man bara säger /2009 handlar i första hand om Sussi, en kvinna i 50-årsåldern som tar time out från livet och dess krav. Sussi behövs inte längre på sin arbetsplats, får en årslön i avgångsvederlag, lämnar en hopplös relation med en man och hans barn. Flyttar ut till deras gemensamma sommarstuga för att få ett år i ensamhet och självransakan. Så lätt kommer hon nu inte undan. Hennes syster Louise som alltid behövt hennes stöd och hjälp lämpar plötsligt över sin 15-åriga son hemma hos henne. Systern har blivit vräkt från sin lägenhet och Jonas har hoppat av grundskolan. De sociala myndigheterna vill förstås ingripa. Men Louise har lagt upp en plan, hon flyr från livet hon också, lovar att ringa när hon kommit iordning där hon tänkt sig sitt och sonens fortsatta liv. Plötsligt vänds Sussis liv upp och ner igen och hon tvingas plötsligt ta hand om en inåtvänd och känslomässigt störd 15-åring. Det här låter lite roddigt och det är det också.
Det här är inte en bok i min smak, tyvärr, jag tycker Sussi är alldeles för präktig för att jag ska kunna ta henne till mitt hjärta. Hon borde fått sitt år på landet, i ensamhet, då kanske hon verkligen hunnit och kunnat utvecklas som människa.

lördag 24 oktober 2009

Känner mig lite ute



Hej, känner mig lite ute, har inte skrivit något här på länge, ledsen kompisar... förlåt...

torsdag 15 oktober 2009

Säg ingenting till mig

Snart finns Melissa Horns nya album Säg ingenting till mig /2009 att låna på biblioteket. Hennes andra album påminner mycket om det första, hon skriver liksom bara vidare, inte någon stor tonförändring eller utveckling. Men det är bra! Sorgsna texter om kärleken som är svår med besvikelser, trots hennes ungdom, eller kanske därför att hon är ung. Frågorna om vad man vill med sitt liv förändras kanske inte så mycket om man så är tjugofem eller femtiofem men förhoppningsvis är jag som femtiofemåring något klokare och har bestämt mig för vad jag vill och ser vad jag behöver och kan acceptera. Melissa Horn söker och letar och har helt klart en egen röst, en egen stil.
Rekommenderas!

lördag 10 oktober 2009

Öppen grav

Det är med sorg och glädje jag läser Kjell Eriksson sista bok om Uppsalapoliserna, Öppen grav/ 2009. Kjell Eriksson har under lång tid varit en av mina absoluta favoriter när det gäller kriminalromaner. Han är så insiktsfull och tydlig, samtidigt så politiskt träffsäker och skriver med ett fantastiskt poetiskt språk. I boken Öppen grav skildrar han Uppsalas alla samhällsklasser, allt från nobelpristagre till tjänstefolk, alla personer han beskriver äger någon form av skuld, obefogad för flertalet, skapad av de som har makt och möjlighet att utnyttja. Alla personer i boken genomgår en förändring, en utveckling, speciellt Ann Lindell som är den polis som varit med i alla de tio böckerna. Nu är det dags för henne att göra upp med sitt förflutna, sin kärlek till mannen på Gräsö. En trädgårdsmästare dyker också upp i denna bok också han vill en förändring, här kan man om man vill tolka in Kjell Eriksson själv som ju är trädgårdsmästare vilket han arbetar som förutom att skriva. Det går inte att avslöja vad som händer denna trädgårdsmästare men jag skulle kunna säga att det är symboliskt. När Kjell Erikssons trädgård går i vila på hösten åker han utomlands för att göra research för sin nya bok. Jag är mycket nyfiken på vad som nu kan komma ur hans tankar.
Jag rekommenderar er som aldrig läst Kjell Eriksson att börja från början med hans författarskap. Första delen i serien om Uppsalapoliserna heter Den upplysta stigen /1999.

torsdag 8 oktober 2009

Borta bäst

Sitter här och känner hur luften på något konstigt vis gick ur mig. Herta Müller fick årets Nobelpris i litteratur. Det är bara att gratulera! Jag har inte läst något av henne men kommer med allra största sannolikhet att göra det. Hade hoppats på Oates...men troligen kommer hon aldrig att få priset. Hon är för ojämn och för publik. Så nu har jag sagt vad jag tror. Det är ju dock alltid roligt med litteraturpriser då de oftast öppnar ögonen för en ny författare och ett nytt författarskap

En bok som jag dock läst eller rättare sagt lyssnat till för någon vecka sedan var Borta bäst /2009 av Sara Kadefors. Sara läser själv och det gör hon bra. Sara Kadefors håller sig till det hon känner, den svenska medelklassen och de som är fångade i den. Huvudpersonen Sylvia blir tvungen eller kanske är det självvalt att lämna villan, förorten och sitt oreflekterande liv.
Hon bosätter sig under en tid i sin bil, som hon ställer i en skogsdunge straxt utanför Ikea i Kungens Kurva. Hon använder sig av alla dess faciliteter och gratiserbjudanden. Hon är en mycket naiv kvinna och hennes kommentarer och samtal med andra blir därför i mina ögon något bitska och även roliga. Jag gillar det! Jag gillar också hennes utveckling och hennes tro på att kunna återvända till villan och livet i förorten, vilket ju inte går, då hon under resans gång utvecklats till att bli en helt annan Sylvia. Jag gillar också titeln på boken, det är inte alltid som det är bäst hemma.
Rekommenderas!

söndag 4 oktober 2009

Rättelse


Jag har inte varit i Ö-vik, jag har varit i Östersund under min semester. Funderar över vad som gjorde att jag kunde ta så fel, tänkte kanske att det inte spelade så stor roll vart jag skulle åka, den kärleken, den kärleken, oj, oj. En underbar minisemester var det som avslutades i Wij-trädgårdar. Vill dit igen, men då i slutet av juli. Ett stort tack till alla er som vi samlades hos och som vi sedan lämnade. Läste inte mer än två sidor i boken jag packat med, tiden fanns inte, finns inte. Däremot användes kameran mycket. Därför är det fortfarande en så kallad paus här på bloggen.

torsdag 24 september 2009

Paus

Hej, jag tar en paus från skrivandet här. Återkommer om ett par veckor. Jag hinner inte riktigt med allt jag vill och måste. Kommer förstås att läsa allt ni skriver, det får bli min inspiration i en tid av för mycket annat.
Hälsningar Signe.

fredag 18 september 2009

Lenka

Ny musik till biblioteket, Lenka /2009. Men låter hon inte lite likt... en svensk singer-songwriter... Om man som jag tycker om denna typ av musik så spelar det ju inte någon roll det är bara att njuta.



"Lenka (born Lenka Kripac in 1978) is an Australian television actress and singer-songwriter, most famous worldwide for her song "The Show" from her self-titled album Lenka, which has been used in numerous advertisements, most notably for Old Navy.
Previously best known as an actress in Australia and as a host of a long-running children's breakfast cartoon program Cheez-tv in Australia, she has appeared in numerous Australian television serials and feature films. She is now living in Los Angeles."

hämtat från Wikipedia

onsdag 16 september 2009

Närmare nu: dikter

Igår kväll hade vi besök av Henry Bronett på biblioteket i Nynäshamn under vårt koncept "Alltid på en tisdag". Det var verkligen en lyckad kväll. Henry visade sig vara en mycket varm och vänlig man. Han berättade om sina tankar om livet och kärleken, och om det viktigaste, att våga komma nära, närmre än nära. Att våga släppa in någon nära hjärtat och att våga ge kärlek. Henry Bronett läste ur sin diktsamling Närmare nu: dikter /2008. Henry kunde verkligen läsa högt men så är det kanske när man känner sin text.








Här ett smakprov:

Att ge sig

Och när det äntligen blivit tyst
då ögonen slutligt faller samman
och kroppen ger sig
hör jag hjärtat viska
viska om tusen möjligheter
och om närhet

jag andas utan tvekan
låter det röra mig
äntligen sårbar
hör jag min kärlek
hur gränslös den är
för dig

Rekommenderas!
Vill du läsa mer av det han skriver kan du göra det på hans blogg här.

tisdag 15 september 2009

The Reader

Hyrde filmen The Reader /2008 i helgen. Kunde inte vänta på bibliotekets exemplar som visserligen kommer inom kort, (har nu kommit). Men vilken fin film, så tragisk och stark i sin stilla känslofulla berättarton! Blir nyfiken på boken Högläsaren /1997, som ligger till grund för filmen The Reader, skriven av den tyska författaren Bernhard Schlink. Jag har lånat boken och ska försöka läsa den i helgen. Jag känner att filmen fokuserar för mycket på kärleksrelationen mellan den unge pojken och den betydligt äldre kvinnan. Jag saknar det som kvinnan gjorde under kriget och varför hon blir dömd till ett så långt straff. Det framkommer inte riktigt i filmen. Jag söker information på nätet och hittar en text på Stockholms stadsbiblioteks hemsida.
"Detta är en roman om kärlek, om den första kärleken och den sexuella upptäckten. Men framför allt handlar boken om Tysklands skuldbörda efter kriget. Många kritiker hyllade boken men Schlink fick också kritik för att han gör något förbjudet: påstår att nazisterna var människor."
(återkommer inom kort med mer)



måndag 14 september 2009

Hypnotisören

Jag har lyssnat till Hypnotisören /2009 av Lars Kepler. Uppläsare är Peter Andersson, hans mörka lite spännande röst gör sig här. Boken är skriven under pseudonym och det är författarparet Alexandra Coelho Ahndoril och Alexander Ahndoril som döljer sig bakom Lars Kepler. Det tog inte många månader innan tidningen Expressen lyckades spåra dessa två. Men under de månader spekulerades det vilt. Detta gjorde förstås sin del till att boken såldes explosionartat till förlag världen över. Svenska kriminalförfattare går bra utomlands men jag undrar verkligen om de utlänska förlagen gjorde en så bra affär denna gång. Efter genomläsning så sänker jag boken helt. Visst en bladvändare med spänning. I alla fall första halvan av boken, sedan byter författarna spår och den tappar fart.
Handlingen i stort: Läkaren tillika hypnotisören Erik Maria Bark blir inkallad för att hypnotisera en ung pojke som ligger inlagd på ett sjukhus svårt knivskuren. Han hittades i hemmet där modern och yngre syster slaktats. Fadern har hittats i ett omklädningsrum också han slaktad. Nu vill kommissarie Joona Linna att Erik Maria Bark ska hypnotisera den unga pojken för att få reda på vad som hänt och för att om möjligt rädda den äldre systern som är försvunnen. Mycket tidigt i boken avslöjas att den unge pojken är den troliga mördaren. Pojken rymmer från sjukhuset och nu följer en jakt på honom. Pojken är ute efter att mörda alla, så nu ligger Erik Maria Bark pyrt till, så även hans hustru och deras son. Jag blir sjuk av allt detta våld mot unga människor och av unga. Spekulation anser jag. Det som boken också saknar är ett samhällsengagemang som annars ger kriminalromanen ett berättigande. En bra kriminalroman vill jag ska ge mig en insikt! Men här blir det bara trams.
Författarparet Alexandra och Alexander Coelho Ahndoril skriver annars mycket bra och seriösa böcker. Inte några höga siffror på utlån men de läses!
Alexander skrev boken Regissören /2006 som handlar om Ingmar Bergman och Alexandra kom samma år med boken Birgitta och Katarina som handlar om Heliga Birgitta. Båda dessa böcker blev mycket uppmärksammade.

söndag 13 september 2009

Signe har haft vernissage

Ja nu har jag kommit ut. Visat mina akvareller och en olja, under helgen och också under veckan som kommer på Godsmagasinet i Nynäshamn. Det har varit spännande, att få kommentarer från vänner och bekanta. Vi är sex personer som ställer ut tillsammans. En riktigt fin och professionell utställning tycker jag, trots att vi alla är amatörer, i den bemärkelsen att vi inte räknas till de utbildade konstnärerna, de som arbetar häcken av sig och verkligen gör professionella bilder, bilder som hänger på officiella platser och som ställer ut på många platser i Sverige och som är riktigt, riktigt duktiga. Vi har faktiskt konstnärer i Nynäshamn också. Här en bild från en fin utställningslokal och vår utställning. Ett stort tack till min vän konstnären som hjälpte mig att hänga mina bilder så snyggt och till Maria som gjorde alla mina fina passepartouter.






















Vill du se fler bilder kan du göra det
här.

torsdag 10 september 2009

Varför mördar man sin dotter?

Boken Varför mördar man sin dotter? /2009 av Emre Güngör och Nima Dervish, har kommit till biblioteket och jag la beslag på den, förstås Lovar att inte ha den så länge, ska försöka läsa den i helgen. Länkar här till Nima Dervish blogg. Blev tipsad om boken och Nimas blogg av Kim då jag skulle presentera boken Fallen flicka, som jag skrivit om nyligen, för rektorskollegiet förra veckan. Det ska bli en mycket intressant läsning. Jag tror denna bok är viktig!

"När vi valde att skriva denna bok bestämde vi oss för att inte göra som många andra; vi skulle inte smutskasta en folkgrupp eller en kultur. Vårt syfte är istället att presentera ett annat perspektiv. En annan röst som aldrig blir hörd. Varför mördar man egentligen sin dotter? Vad finns det för bakomliggande faktorer som gör en människa kapabel till en sådan handling? Vi ska försöka svara på dessa frågor utifrån våra erfarenheter som vi har samlat på oss i vår yrkesroll, men även genom intervjuer med mördarna till Fadime, Pela och Sara. Vår förklaring är inte hela sanningen, däremot är den baserad på mördarnas egna berättelser. Hur de uppfattade situationen, varför de begick denna handling och hur livet är nu i efterhand."
Hämtat från Adlibris

onsdag 9 september 2009

Väninnan

Igår kväll hade vi höstens första Sticka och Läs. En av bokcirklarna jag har här på biblioteket. Vi var tolv personer. Alla med stickning i beredskap och boken Väninnan /2008 av Eva Franchell läst. Vi var alla överens om att boken var intressant och klart läsvärd. Insiderkunskapen och tidsperioden i den socialdemokratiska eran gjorde den aktuell för oss och igenkänningsfaktorn var hög. Inte många hade självmant valt att läsa denna bok men var glada att jag valt den. Det är ju ingen egentlig skönlitterär bok utan står på hyllan Lz-biografier om speciella personer. Eva Franchell har skrivit boken för att hon vill ge oss en sann bild av Anna Lindh som blev mördad den 11 september 2003. Eva Franchell berättar om tio år inifrån Rosenbad 1994-2004, de tio år hon arbetade tillsammans med bla Anna Lindh som pressekreterare. Hon skriver på tredje sidan från slutet:
"Hur skulle jag kunna sammanfatta den hisnande tid jag upplevt? Jag har grubblat över det i många år. Anna visste att jag ville skriva och vi målade ofta upp spännande intriger när vi satt och pratade på våra flygresor. När hon dog trodde jag inte att det skulle bli någon bok. Till slut satte jag mig bara ner och skrev min historia så som jag uppfattar den. jag skrev den för att förstå vad jag gått igenom"
Det är jag mycket glad för att du gjorde, att du skrev boken Eva Franchell!

"Ylva Anna Maria Lindh, född 19 juni 1957 i Enskede i Stockholm, död 11 september 2003 i Stockholm, var en svensk politiker (socialdemokrat). Hon var riksdagsledamot 1982-1985 och 1998-2003, miljöminister 1994-1998 samt utrikesminister från 1998.
Lindh utbildade sig till jurist och valdes till 1984 till Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbunds första kvinnliga ordförande."... "Lindh mördades hösten 2003 då hon arbetade med folkomröstningen om införande av euro som valuta och sågs som en av de främsta kandidaterna att efterträda Göran Persson som partiledare för socialdemokraterna. Den 10 september angreps Lindh av knivmannen Mijailo Mijailović i centrala Stockholm. Lindh avled på Karolinska sjukhuset i Solna den 11 september."

hämtat från Wikipedia

måndag 7 september 2009

Den lyckliges väg

Jag har lånat hem Den lyckliges väg /2007. Dikter av Pär Lagerkvist tonsatta av Bo Sundström och Frida Öhrn. Jag har haft den hemma förut men glömt hur fantastiskt skön den är. Frida Öhrn är också med i gruppen, Oh Laura, som sångerska. Bo Sundström är Bo Kaspers orkester! Att dessa två tillsammans tonsatt Pär Lagerkvist lite sorgmodiga dikter ser jag inte som något konstigt. Dom har gjort det enormt bra. Här kan du lyssna till jag har gått inunder stjärnor. Och jag blir lite saligt känslofull...

Det händer mycket på biblioteket idag

Martin Widmark håller till i konsthallen hela dagen. Han var priset till den klass som vann förra läsårets lästävling. Klassen fick välja författare och det var ett superbra val tycker jag. Han har deckarskola med eleverna som nu går i årskurs 5. Alla klasser i skolår 4 får en inbjudan att delta. Det gäller att läsa flest antal sidor under läsåret, alla elever läser som sören och sidantalen slås samman. Jag tror den klass som vann läste ca 40 000 sidor tillsammans under läsåret 08-09. Klassen som vann förra läsårets tävling går på Svandammsskolan.
Snart ska jag ut och läsa högt! Höstens första Bok och Baguette. Jag kommer läsa ur Vladimir Kaminers bok Ryssdisco, det är alltid lika roligt.

söndag 6 september 2009

Bjurö


Jag har varit tillsammans med väninnor på ön Bjurö under helgen, kom hem för en stund sedan, Waxholmsbåt igen fram och åter, inget fel med det, tvärtom, men ganska dyrt, 75:- enkel resa. Vi har haft det underbart skönt, fint väder, god mat, god dricka, varm brasa inomhus sent på kvällen då mörkret blev svart. Nu är det höst! Hav är hav och klippor är klippor och träd är träd, eller? Jag har i åtta timmar lyssnat till boken Hypnotisören /2009 av Lars Kepler. Boken är så tyngd av adjektiv så att jag kunde faktiskt använda den som sömnmedel. Jag tror att jag lyssnade till varje cd åtminstone två gånger, ca tio minuter/cd, sov en timme, fick sedan börja om igen. Jo, det är en hemsk berättelse och spännande, men att den redan sålts till 25 språk/länder är faktiskt otroligt, så jäkla bra är den faktiskt inte! (Återkommer till pseudonymen Lars Kepler. Också till pseudonymen Hans Koppel, som också är intressant, läs hans koppel, mannens koppel, som jag/vi tror är Jonas Karlsson.) (Det var ett sidospår.)

onsdag 2 september 2009

Öja

Jag och min vän konstnären besökte Öja i söndags. Bl a hälsade vi på Arthur Hultling och tittade på skulpturutställningen, sista dagen, sista chansen.
Vi hade också turen att få komma in i fyren och ta oss upp till fyrens högsta punkt. Jag fick några fina bilder, tycker jag själv! Vi hade en riktigt fin dag även om vinden var riktigt kall.


tisdag 1 september 2009

Fallen flicka

Igår kväll läste jag ungdomsboken Fallen flicka /2009 av Christina Wahldén. En otroligt stark berättelse om en ung flicka Rona, hennes fem syskon och föräldrar. De har bott i Sverige ungefär ett år och kom hit som flyktingar från Afghanistan, en mycket dyr och strapatsfylld flykt. Boken handlar om flickors utsatta situation i familjer där de religiösa fundamentalistiska tankar och patriarkala regler är legio. Rona arbetar ständigt, allt från att laga mat till att ta hand om småsyskon. Skolan är hennes räddning. Hon vill lära sig, bli gynekolog och återvända till sitt hemland för att hjälpa kvinnor. Hennes frihetssträvan ger henne problem, hennes äldre bror och pappa ser inte på hennes utveckling med blida ögon. Christina Wahldén har återigen skrivit en gripande ungdomsbok som säkert kommer att läsas av många. En mycket viktig och aktuell bok.
Boken avslutas med "Fakta om mänskliga rättigheter i Afghanistan, ur Utrikesdepartementets rapport från 2007"

måndag 31 augusti 2009

Ale Möller Band

Nu blir det så där pinsamt igen. Jag kände inte till Ale Möller Band. Jag mötte Dolle, (Donald Högberg), chef för Folkets Hus i Nynäshamn, tillika skådespelare med samma namn idag på förmiddagen. Han sa, ja du Signe, sa han inte, men i alla fall, du den 12 september måste du komma på konserten med Ale Möller Band, det måste passa dig!
-Ja, självklart, sa jag, jo absolut, jag ska kolla in det.
-Har du inte läst vår reklamfolder, frågar Dolle.
-Jo säger jag och plockar med mig en in på biblioteket där det faktiskt redan drösar av deras reklam. Hmm, kollar in om vi har deras musik och det var ju skönt, tre cd´n har vi, känns trots allt bra. Men vilka är dom. Googlar lite och hittar Ale Möller Band, "Svenskt världsmusikband med en brokig skara musiker från olika kulturer. Bandet leds av den svenska folkmusiklegenden Ale Möller.
Ale Möller Band är det utpräglade livebandet vars första platta "Bodjal" som utkom 2004blev en hyllad Grammisvinnare. Det som kan skapas framför en hängiven publik kan aldrig göras på samma sätt i en studio. Där letar bandet i stället efter det befriade tillstånd som kan uppstå när man spelar runt köksbordet, alltså det som tillåter en musikant att ta fram nerven i spelet.
Det är just den kökskänslan Ale Möller sökt efter i arbetet med gruppens andra CD "Djef djel" som släpptes den 22 mars 2007." hämtat från Wikipedia.

Nu är frågan den, ska jag köpa biljetter till denna konsert eller inte? Jag får fundera på det.
Låten du kan lyssna till här är Bail från deras album Djef Djel /2007.

söndag 30 augusti 2009

Stråk av rött

Stråk av rött /2009 av Elizabeth George. Jag gör det lätt för mig, jag länkar vidare. 700 sidor är ändå 700 sidor. Fem hundra för många kan jag tycka så här efteråt, precis som Johanna. Nu har jag läst dom och vet att Thomas Lynley kommer igen efter Helénes förfärliga död i förra boken. Johanna K. tittar inte på tv-filmerna vilket jag gör med stor behållning. Jag har läst alla och då menar jag alla böcker skrivna av Elizabeth George. Så ni förstår att hon tillhör en av mina favoriter. Men tyvärr måste jag säga, sidorna har passerat in genom ena ögat och ut någon annan väg.
Här på Bokhora kan du läsa en synnerligen utmärkt recension av Stråk av rött, Johanna K. skriver.

torsdag 27 augusti 2009

Flickan under gatan

För någon vecka sedan lyssnade jag till boken Flickan under gatan /2007 av Anders Roslund och Börge Hellström. Uppläsare är Shanti Roney, han är helt suverän, jag älskar hans torra osentimentala röst. Ungefär samtidigt som jag lyssnade till boken höll Jan Guillou sitt sommarprogram, han pratade om Roslund/Hellström och menade att dom är de bästa svenska kriminalförfattarna just nu. Jag är böjd att hålla med trots att Guillou är jävig. Han äger ca 40 % av piratförlaget som ger ut deras böcker. Roslund och Hellström har gjort ett fantastisk förarbete och har mycket på fötterna innan dom skriver sina böcker, tillsammans. Detta är deras fjärde roman och jag kommer absolut att läsa alla. Ewert Grens är den poliskommissarie som tillsammans med bla Marianne Hermansson får flera fall att lösa. En natt står 43 barn på gatan, i lika kläder men utan tillhörigheter. De är rädda och drogade, pratar inte svenska. Samtidigt sitter en ung flicka i kyrkan (kommer inte ihåg vilken), stilla i många timmar. Henne får vi följa i tid och tankar då hon återupplever sin tid under gatan i Stockholms kloaktunnlar/tunnelbanenedgångar och försvarsutrymmen. Det finns verkligen en samhällskritik här, dessa barn som inte någon tar ansvar för utan används i ett vinstdrivande spekulationssyfte. Och vem idag tar sitt ansvar för dessa unga hemlösa människor som lever i en skuggvärld. Jo ideella föreningar och kyrkan, människor utanför den kommunala verksamheten. Det är bra men också mycket skrämmande.
Rekommenderas!

tisdag 25 augusti 2009

Bommersvik


Här kan du hitta programmet för våra konferensdagar och vilka böcker som presenterades. Bilden får illustrera känslan vi hade på Bommersvik.

måndag 24 augusti 2009

Torsdag-Fredag-Lördag

=bokkollo på Bommersvik. Här hos Helena kan du läsa en förnämlig recension av våra gemensamma fortbildnings dagar! Idag, på jobbet, fick jag ett samtal från Anna på Bommersvik som ville höra hur vi haft det, en liten efterintervju. Jag sa som det var att vi var helt supernöjda med mat, boende, miljö, personal, konferenslokaler... hon började nästan gråta, trodde inte det var sant! Hon behövde inte ställe en enda fråga, poserlativen/superlativen bara trillade som vattendroppar ur min mun. Jag kommer att återkomma med mer, men har inte haft tid, håller på att skriva på utvärdering och program för dagarna som jag tänker länka till här för er som vill veta allt! Efter en tredjedel läst av Döden löser alla problem av Reginald Hill slutade jag. Den var så tråkig, ingen spänning alls, tyvärr. Döden löser ju faktiskt inte alla problem, inte för de som blir kvar i vilket fall.

lördag 22 augusti 2009

Sanditon

Jag vill härmed be om ursäkt till Vivi Edström. Hon har verkligen tagit med Jane Austens sista bok Sanditon i sin biografi. Jag läste kapitelindelnignen alldeles för spattigt. Vi är inne på vår sista dag här på Bommersvik. Det blev en sen kväll igår. Vi såg filmen Slumdog Millionaire. Boken hade vi diskuterat under dagen och jag måste säga att jag gick till sängs med upprörda känslor. Kan en films innehåll skilja sig så mycket från bokens genuina stoff. Får manusförfattare göra hur dom vill?

onsdag 19 augusti 2009

Bokkollo

Just nu bör jag läsa in mig på Jane Austen, boken Livets gåtor /2009 av Vivi Edström. Jag ska presentera boken Sanditon /1975 på bibliotekets bokkollo. Vi åker till Bommersvik i morgon och blir där i tre dagar för att läsa, prata böcker, se film och förhoppningsvis bli klokare!!! De tolv första kapitlen i boken Sanditon är skrivna av Jane Austen och de övriga av någon som kallar sig Marie Dobbs. Någon framsidesbild har jag inte lyckats hitta till denna utgåva. Den jag hittade är från en engelsk upplaga från 2009. Den har jag fått låna av Gunilla. Det var också hon som tipsat mig om boken Sanditon. I denna nya upplaga från 2009 är medförfattaren en helt annan, Juliette Shapiro. Samtidigt bör jag fortsätta läsa Reginald Hills bok Döden löser alla problem /2009. Denna bok är en parafras på Sanditon men i detektivromanens form.
Men det gör jag alltså inte, jag läser Ikea katalogen som låg i brevlådan. En stor njutning, som alltid, kan jag upplysa om. Redan på sidan nitton kan jag läsa "Gör om ditt vardagsrum utan att göra hål i plånboken", men tänk om jag redan har hål i den då? Det enda jag skulle vilja ha från det uppslaget är den fantastiska datorn, en Mac, värd ca 30 000 kronor. Samarbete där alltså, Apple och Ikea. På sidan tjugonio öppnas ögonen på vid gavel. En matta, en mycket liten sådan, för nitton kronor, hör och häpna den heter Signe! Tänk att jag nu också ska bli trampad på av ett stort antal människor jorden runt, inte roligt alls. Det kunde vällan varit en matta för tretusen eller mer. Ut åker Ikea katalogen. Nu får jag skärpa till mig.
Sanditon är en utsökt bok i verklig Jane Austen anda. Men den är inte omnämnd i någon biografi, inte i Vivi Edström heller. Det är alltså ingen bok av Jane Austen måste jag nu konstatera.
Men vad är det då?
Jag återkommer nog inte till bloggen förrens på söndag efter våra dagar på Bommersvik. Men då hoppas jag kunna rapportera om mycket.

torsdag 13 augusti 2009

Milk

Hemmabio blev det igår kväll, jag såg filmen Milk /2008 i regi av Gus Van Sant. Det här är än så länge årets bästa film! Sean Penn gör ett helt bedårande porträtt av Harvey Milk. Harvey Milk var den förste i USA som öppet gick ut med sin homosexuella läggning. Han stred för att de homosexuella i USA skulle få samma rättigheter som övriga medborgare. 1978, samma år som Harvey Milk mördades lyckades han och hans partikamrater genomdriva en lagändring. Kärlek mellan män/kvinnor var innan dess en kriminell handling. Samtida med Harvey drev den kristna fundamentalisten Anita Bryant, som vann sina väljare genom att tala om det "orena" och "guds vilja" i motsatt riktning. Gamla journalfilmer gör filmen mycket autentisk. Okunnig som jag är måste jag erkänna att jag inte kände till denna politiska kamp i USA. 1.a kunskap skulle mina kollegor säga!
Filmen kommer inom kort att finnas att hyra på biblioteket.
Rekommenderas!




tisdag 11 augusti 2009

Mordbyn

Jag kan bara sälla mig till alla andra som skrivit omdömen om Mordbyn /2008 av Andrea Maria Schenkel. Detta är en fantastiskt bra kriminalroman. Här finns visserligen ingen kriminalare men då hennes roman bygger på en verklig händelse och rapporter från en polisutredning så låt gå, det får vara en kriminalroman. Hon fängslar från första sidan. I en ensligt liggande bondgård bor en familj bestående av en man och en kvinna, deras dotter och dotterns två små barn. Vi får i korta, eftertänksamma kapitel berättelser från människor i byn om vad som kan ha hänt familjen denna ödesdigra natt våren 1955. Rysligt bra är det!

"Andrea Maria Schenkel, född 21 mars 1962 i Regensburg i Tyskland, är en tysk författare av deckarlitteratur. Hennes debutbok Tannöd från 2006 blev mycket framgångsrik och har fått flera priser. Den bygger på en verkligt mordfall som inträffade på bondgården Hinterkaifeck i Bayern på 1920-talet. Bokens handling utspelar sig dock 1955 och bondgården heter Tannöd. Den har översatts till flera språk. På svenska heter boken Mordbyn. 2008 tilldelades den Svenska Deckarakademins internationella pris The Martin Beck Award, som ges till årets bästa deckare i svensk översättning.
Hennes andra bok Kalteis (på svenska Fallet Kalteis) utgavs 2007."
Hämtad från Wikipedia.

söndag 9 augusti 2009

Grattis Haninge kommun





Igår var jag inne en stund på biblioteket, tänkte att jag skulle hitta en ny ljudbok. Jag gjorde inte det men fann i stället en inbjudan till Haninge kulturhus och deras invigning av den nya Bokbussen. Grattis!!! Detta är något som också ligger som ett förslag hos Kultur- och fritidsnämnden för beslut här i Nynäshamn, ett förslag jag tagit fram, en bokbuss i stället för en ny filial i Stora Vika. Det handlar om mycket pengar och vad jag hört kommer det besparingkrav 2010. Inga nya pengar till kulturen. Det finns ju dessutom ett mycket kostsamt projekt, det så kallade "Litteraturhuset" som behöver ca 10 miljoner kronor och det vurmar våra politiker för. Det ska bli spännande att följa hur kulturfrågorna behandlas i min kommun, där politikerna tänker mer på turism, att synas utåt i Sverige, än kommuninvånarnas behov. Man kan ju tycka att vi fått det behovet, att synas menar jag, mer än väl fyllt med de två Gotlandsbåtarna som gick in i varandra!

Ett till försök med...




lördag 8 augusti 2009

Ett försök med akvarellfärgerna


Bodil Malmsten

Det är alltid lika givande att lyssna till eller läsa Bodil Malmsten. Idag var hon sommarpratare i P1. Med sin ärlighet lyckas hon alltid få mig att känna mig modig. Hon får mig att förstå att tiden går så fort och att det finns så få stunder av riktig lycka. Att ta vara på de stunderna är livsnödvändigt och jag ser förfärat att även min tid rinner och porlar iväg.
Tack Bodil, du har i mig en mycket stor beundrarinna.

I gårdagens Nynäshamns Posten fanns en intervju med min chef, Nynäshamns Kultur- och fritidschef. Den gjorde mig så upprörd. Män i maktens korridorer som tar åt sig äran av mitt arbete, sådant gör mig förbannad. Ni som följer min blogg vet att jag skrivit om Arthur Hultling och den fantastiska skulpturutställning han skapat under femton somrar på ön Öja/Landsort. Arthur börjar bli gammal och vill att någon annan ska driva denna verksamhet vidare. I april skänkte han därför i ett gåvobrev organisationen "Kulturbryggan" till kommunen. Några veckor efter detta fick jag efter under ett samtal med min chef i uppdrag att se över om biblioteket och vår konsthall skulle kunna inrymma denna verksamhet under rådande budget. Jag satte mig på tvären, rent av vägrade och sa att man kan inte driva ett sådant projekt i kommunal verksamhet utan extra ekonomiska resurser, och under den budget som jag idag har finns ingen som helst möjlighet. Vid ytterligare ett samtal en vecka senare frågade jag vad som skulle kunna hända mig nu när jag vägrat.
- Självklart kan du få sparken om du vägrar, blev svaret. Min chef är inte dummare än att han tog mig på allvar och vi beslöt att ha ett samtal tillsammans med Arthur Hultling för att diskutera vad verksamheten utifrån hans perspektiv har kostat, förutom de månader av eget engagemang han lagt ner på detta efter sin pensionering.
Vi gjorde upp en budget som min chef nu lagt fram för Kultur- och fritidsnämnden. Förslaget kommer troligen att tas då nämnden har sitt första höstmöte i augusti. Beslut i frågan måste självklart tas av kommunfullmäktige och om de tillstyrker ge biblioteket extra ekonomiska resurser på si så där 250 000 kronor/år. Att det är min chef som blir intervjuad kan tyckas är en självklarhet för många men inte för mig. Att bli helt förbigången får mig att se rött och självklart ett ärende för uppsägning och då av mig själv!!!
Om jag är orolig för kommentarer från högre ort, nej inte ett dugg, det är ändå ingen i denna kommun som läser min blogg, om det i maktens korridorer läses något överhuvudtaget.

onsdag 5 augusti 2009

Svart som natten

Svart som natten /2007 är den första delen i en tänkt kvartett. Ann Cleeves är en välkänd författare i England. Denna serie är dock den första som översatts till svenska. Jag lyssnade till Svart som natten och så läste jag andra delen Vita nätter /2008. Och nu lyssnar jaga till Rött stoft /2009. Jag har verkligen fastnat för denna serie, en ny miljö för mig, Shettlandsöarna. Dessa karga, vindpinade öar, med små samhällen där ingen kan känna sig anonym, alla vet allt om alla. Jimmy Perez är kommissarien som får uppdragen att ta sig an de mord som sker även i denna lilla värld.
Rekommenderas!

måndag 3 augusti 2009

Fållnäs konsthall

Igår söndag var jag och Saga och tittade på utställningen som just nu pågår på Fållnäs konsthall. Konsthallen drivs av Bodil Toll och konstnärlig ledare för sommaren är Sam Westerholm. Anders Petersen ställer ut sina fantastiska svartvita fotografier. Tyvärr kunde jag inte vara där under lördagen, då var Anders där under vernissagen och berättade om sina bilder. Det hade varit mycket intressant. Anders kommer verkligen otroligt nära de människor han fotograferar, det kan ta flera år innan han får personens förtroende och får ta den där unika bilden. Utställningen är öppen to 17-20, lö-sö 11-16, men inte så länge till, fram tom den 16 augusti. Passa på att ta en tur till Lisö, åk via Sorunda eller Ösmo, eller från Nynäshamn. Från Stockholm en timmes bilfärd. Trots den långa resan kommer ni till en unik plats! (Saga fotograferade)







fredag 31 juli 2009

Den dubbla tystnaden

Jag har lyssnat till Den dubbla tystnaden /2009 av Mari Jungstedt. Inläsare Katarina Ewerlöf. Jag kan tycka att Katarina Ewerlöf är något för teatralisk, hon lämnar lite för lite till min egen fantasi. Men det är ju ett eget val, jag kunde ju ha läst boken. Precis som Anna Jansson gjorde, tog oss med till Gotska Sandön, i sin senaste deckare, tar Mari Jungstedt här med oss till Stora Karlsön. Det räcker inte längre med Gotland. Det är sommar och Bergmanvecka på Fårö och de tre sammansvetsade familjerna från det fina villaområdet utanför Visby gör sin årliga gemensamma semesterresa. Först hittas den duktiga regissören mördat på Gotska Sandön där de tillbringar sina första dagar. Samtidigt försvinner en av fruarna. Vem är mördaren, en i gruppen eller någon utifrån. Kommissarie Anders Knutas och Karin Jacobsson får ytterligare ett fall att lösa.
Helt klart en sommarbok som fångade mig en stund men som också lika fort försvunnit ur mitt minne.

torsdag 30 juli 2009

Mammut

Ny film till biblioteket, Mammut /2009 i regi av Lukas Moodysson. Jag såg den igår kväll.
Lukas Moodyssson fortsätter att lyfta fram barns utsatthet. Här går han ut internationellt och vi befinner oss i New York, Thailand och på Filippinerna. Ett ungt par mitt uppe i karriären lämnar sin dotter till den filippinska barnflickan. De lever i ett hektiskt New York. Barnflickan har i sin tur lämnat sina två barn på Filippinerna för att kunna tjäna pengar som hon skickar hem. Hon vill att de ska få en möjlighet till skola och utbildning. Men som alltid är det som alla egentligen behöver för att överleva framför allt närhet och kärlek. Det är i stort sett Moodyssons budskap. Filmen är absolut sevärd, bra skådespeleri av bla Gael Garcia Bernal och Michelle Williams. Vackra långa filmsekvenser som ger tid till eftertanke. Lukas Moodysson berör precis som med tidigare filmer, Fucking Åmål och Lilja 4 ever.

onsdag 29 juli 2009

Krigets skola

Jag har läst Krigets skola /2009 av Alexandre Najjar. Alexandre Najjar växte upp under inbördeskriget i Libanon närmare bestämt i Beirut. Han var åtta år 1975 och tjugotre när inbördeskriget tog slut. Då reste han till Frankrike och utbildade sig till jurist. Han skriver på franska, det språk han älskar. Denna bok kom ut i Frankrike 1999. Han är en av Libanons främsta författare och har inte skrivit mindre än nitton böcker. I boken Krigets skola, den enda översatta till svenska, beskriver ha sin vardag under krigsåren. Han beskriver upplevelser från skolan, sommarlovet, ungdomens kärlek både med fasa men också med en stillsam humor, poetiskt. Det är en njutning att läsa en författare som kan ord, som kan språk, som kan beröra.
Rekommenderas!

tisdag 28 juli 2009

Långa nätter

Jag fick två skivor av mina döttrar i födelsepresent, Långa nätter /2008 av och med Melissa Horn och Inifrån /2009 av och med Erik Linder. Här sjunger Melissa Horn tillsammans med Lars Winnerbäck låten Som jag hade dig förut. Vilken tur att jag har mina döttrar som kan hjälpa mig att hålla musiken uppdaterad. Tyvärr finns ingen av dessa skivor på biblioteket. (Ännu!)
Lyssna och njut.


Rätvisans mörker

Äntligen en bok som jag kan rekommendera, Rättvisans mörker /2009 av Donna Leon. Tretton titlar av henne har vi på biblioteket, hon har nästan gjort en "Oates". Hennes kommissarie heter Guido Brunetti, han är en sympatisk människa med lågmäld humor. Är han socialist, ja det förefaller så. Också det sympatiskt. Han älskar sin fru och sina barn och lever i ett lyckligt äktenskap vilket är ovanligt i kriminal litteraturen. Intrigen i denna bok är att en ung pojke hittas hängd på en privat kadettskola vilket leder vidare till maktspel och korruption. Brunetti funderar mycket på vad som formar unga människor, till stor del påverkas de av sina föräldrar, rika korrupta föräldrar skapar unga lika avskyvärda söner. Så är det förstås, men några ungdomar gör ju som tur är uppror mot sina föräldrar och drar iväg åt helt motsatt håll. Detta är inte hårdkokt, tvärtom och har du satt tänderna i en Donna Leon så finns det alltså fler.
Att få följa Brunettis steg i Venedig är inte heller helt fel!

Familjefoto nedan

Kanske behövs en förklaring till familjefotografiet nedan. Det var inte så att jag var ostadig på handen, det handlar om integritet. Och så försökte jag mig på att göra en vacker "tavla".
Så ja, nu vet ni det!

söndag 26 juli 2009

En skön och solig helg

Lördag i Hagaparken med alla mina barn. Min äldsta son Viktor med flickvän och deras två döttrar, mina döttrar med pojkvänner, min tonåring Olle, bror Tomas med fru och inte minst min kära mamma. De som saknades var syter-yster med man och min inofficiella pojkvän. Vi firade min födelsedag och det är en så ovanlig lyx att kunna samla alla. Jag var lycklig och ett stort tack till er alla som fyllde min dag med kärlek och som gjorde den så minnesrik.



Söndag tillsammans med bror Tomas och min bästa svägerska Eva i deras segelbåt. Jag, observera jag, kryssade oss från Waxholm till Bosön på Lidingö, det var så roligt och otroligt, jag kan!!!

torsdag 23 juli 2009

Älskade krig

Under min sista semestervecka åkte jag rätt mycket bil, passade då på att lyssna till en ljudbok. Mitt val blev Älskade krig /2008 av Johanne Hildebrandt. Inläsare var här Sara Lindh och hon läste mycket bra. Men romanen, nej Hildebrandt får inte mina sympatier. Att blanda krigets hemskheter med ett ouppklarat kärleksförhållande. Död med ouppfylld längtan. Osympatiska journalister med karriärdrömmar och ruttna kapitalister. Nej det blir en smet som inte jag kan ta till mig. Synd, det var återigen ett antal bortkastade timmar, nej timmarna var föresten inte bortkastade, jag tog mig ju från det ena stället till nästa.

tisdag 21 juli 2009

Det är synd om mig

Idag fick jag en spruta och blev opererad. De där förbannade fästingarna gjorde intrång. Tre år sedan förra sprutan och en liten jäkel som jag inte fått bort på magen fick inte sitta kvar. Sjuksköterskan skar upp halva magen för att få bort ett lite ben, eller nått. Fy attan! Så kan det gå när man traskar i Nyköpingsskogarna. Vaccinera er!

Phoenix Wolfgang Amadeus Phoenix

Detta är fjärde albumet av och med den franska gruppen Wolfgang Amadeus Phoenix. Albumet heter Phoenix /2009. Första spåret heter Lisztomania och som du också kan lyssna till här nedan. Det är det enda album vi har med gruppen på biblioteket. Namnet Lisztomania lär skapats av Heinrich Heine för att hedra och beskriva det stora publikstöd Franz Liszt fick för sitt fantastiska pianospel.
Niklas Wahllöf skriver i DN: "Låtar som ”1901”, ”Lasso” och ”Armistice” är förhållandevis gitarrspattiga, uppenbara dansreferenser finns egentligen bara på mjuksvängiga ”Fences”. Och på ”Love like a sunset, part 1” och ”part 2” försöker man sig på någon sorts mörk, dramatisk electronica. Men det blev ändå som vanligt; allt är ”bra” enligt konstens alla regler, men det tänder inte riktigt till. Phoenix är som en Barcelonastol – snygg men tämligen ointressant."

Håller inte riktigt med, jag gillar den här gruppen och kommer absolut att låta den snurra hemma hos mig.

måndag 20 juli 2009

Rymmaren

Kunde klarat mig utan denna politiska thriller, Rymmaren /2008 av Thomas Bodström. Men visst en stunds avkoppling. Ibland blir jag så trött på mig själv, att jag lägger ner så många timmar på böcker som inte ger mer än förströelse. Thomas Bodström håller sig till miljöer han känner, inifrån fängelser, trista advokater, polismakten och inifrån regeringsbyggnaden Rosenbad. En trist "kvinnlig" moderat justitieminister som framställs som rent dum men med en något klokare press sekreterare. Kärlek förstås mellan en ensamstående jurist och en gift advokat. Dessa miljöer och personer är inramningen till denna thriller.
Den dumma advokaten hjälper en torped tillika klient med ett eller rättare sagt två rymningsförsök. Den gode advokaten brottas med rättssystemet och inre moraliska konflikter då han bedrar sin fru. Ja, har ni hört det förut?

söndag 19 juli 2009

Hemma hos konstnären

Jag har haft ett par dagar borta. Svamp, bär, flera simtag i insjö, glada kalvar och flera stunder av lycka. Fyra fästingar vilket påminner mig om att jag måste ringa distriktsköterskan imorgon för att kolla när jag tog senaste fästingsprutan. Tror att jag ligger inom tidsramen. Tillbaks till jobbet imorgon efter en lång semester, det får gå. Har pratat med min Saga i flera timmar som äntligen kommit hem från Melbourne. Kvällen närmar sig sitt slut och jag med den. Återkommer imorgon med ett par boktips.




tisdag 14 juli 2009

En skön och solig tisdag

Ja så kom jag verkligen iväg till Landsort, denna vackra ö!.
Och här kommer nu ett avbrott för reklam:
"På ön Öja i Nynäshamns kommun, vid foten av Landsorts fyr – Sveriges äldsta – har varje sommar sedan början av 1990-talet visats skulpturutställningar, som en enig kritikerkår kallat "en närmast osannolik attraktion". Också i år, sommaren 2009, blir det en betydande konsthändelse här. Även i det nyöppnade galleriet finns mycket sevärt. "Galleri Öijan" öppnas och här visas bland annat några unika författarporträtt som Arne Jones gjorde av vänner som Lars Ahlin, Pär Lagerkvist, Ulf Linde och Karl Vennberg. Som professor på Konstakademien var Arne Jones kollega med Eric Grate. Under sina sista levnadsår skapade Eric av driv-ved och annat han i strandkanten hämtade ur havets gömmor små "Barbariska landskap". Kan det finnas bättre plats att få se och begrunda dessa mästerverk än på Öja – längst ut i havet? Två Nynäshamnskonstnärer av dignitet delar i år ansvaret: Sam Westerholm och Ole Drebold, den sistnämnde bor på Öja. Det blir garanterat en dag att minnas."



Arthur Hultling som skapat och arrangerat dessa utställningar har nu skänkt denna utställningsverksamhet till Nynäshamns kommun. Ja du Ilja Batljan, inget kan göras gratis när saker ska drivas i kommunal regi. Jag behöver ca 300 000 kronor/år för att kunna genomföra det som Arthur gjort efter sin pensionering. Under femton år! En projektanställd under tre månader och avtalsenliga löner till dom som hjälper till med transporter, planering, tryckning av folder, arvoden till konstnärer mm, mm. Men ger du mig det så kan vi fortsätta driva denna fantastiska skulpturutställning på Landsort/Öja.









Sam Westerholm, har skulpterat denna "Munk". Vacker, tycker jag personligen!



Ole Drebold, har skulpterat "Hand och droppe".
På Landsort kan man faktiskt också njuta av att befinna sig i den yttersta skärgården, vara nära havet! Fyren är en vacker kvarleva.



God mat kan man njuta av på Saltboden, affär-restaurang-pub. Jag hade idag sällskap av Johanne Hildebrandt. Räkorna kom från Nynäshamns rökeri, jag fick dom stora, fina!



Anne Stuxberg har en jättefin butik. Där finns bla hennes fantastiska fisktallrikar i keramik, men också mycket mer. Hon driver också vandrarhemmet, vilket lär hålla mycket hög standard. Måste prova det, eller hur Hans!




Vill du se fler fotografier från Landsort kan du se mina här.