Ingenstans i min fars hus

En bok jag verkligen vill rekommendera är Ingenstans i min fars hus /2009 skriven av Assia Djebar. Jag läste denna självbiografiska roman förra veckan och kunde knappt släppa den ifrån mig.

"Assia Djebar, pseudonym för Fatima-Zohra Imalayens, född 4 augusti 1936 i Cherchell, är en algerisk författare, översättare och filmskapare. De flesta av hennes verk handlar om de hinder som kvinnor möter, och hon är främst känd för sitt feministisk ställningstagande.
Djebar betraktas som en av Nordafrikas mest kända och inflytelserika författare och hon valdes till Georges Vedels efterträdare på stol 5 i Franska akademien 16 juni 2005 som den första författaren från Maghreb att uppnå ett sådant erkännande." hämtat från Wikipedia.

Fyra av hennes böcker är översatta till svenska och på biblioteket har vi faktiskt alla fyra! Strålande tider då hon "troligen" kommer att tilldelas Nobelpriset i litteratur vilket år som helst.
Berättelsen börja då den lilla flickan är tre år, hon har inget namn, och slutar då hon är runt sexton. Hon ramar in sin berättelse med hjälp av olika platser som hemmet, staden, skolan, badhuset. På de platser och i dessa miljöer utvecklas hon och går från barn till vuxen. Hon har förmånen att få studera men inte ett ögonblick utan kontroll från sin far. Allt hon tar sig för, allt hon gör bevakas av hennes inre förfärande oro för vad hennes far skulle tycka och tänka. När den lilla flickan lär sig läsa inser hon att det finns ett liv utanför hemmets väggar och traditioner, ett liv som hon visserligen ser dagligen bland de européer som lever i Algeriet, alla de kvinnor som får gå utan gandoura. Hon blir litterär och kommer aldrig att kunna sluta läsa. Assia Djebar förnekar aldrig sin religiösa tro eller sitt ursprung men hon väljer ett annat sätt att leva. Det som fascinerar mig mest är Assia Djebars språk och formbygge. I varje kapitel snurrar hon runt i sin egen text, vrider den fram och åter för att göra den tydlig, för att hitta sina egna tankar och troligen också för att göra det förståligt för mig som tar emot hennes text. Helt njutbart!

Tvivel

Jag såg filmen Tvivel /2008 igår kväll.
I skrivande stund drar ett kraftigt åskväder in mot Nynäshamn, det ligger just nu och mullrar över Muskö och Nåttarö. Det känns lika ödesmättat som spänningen och den konservativt kalla hållning som Syster Aloysius har, spelad av Meryl Strepp. Filmen bygger på en pjäs från 2004 skriven av den amerikanske manusförfattaren John Patrick Shanley, han fick Pulitzer priset för bästa drama samma år. Dramat tilldrar sig 1964 och vi befinner oss på den katolska privatskolan St. Nicholas i stadsdelen Bronx, New York. Här är Syster Aloysius rektor och Fader Flynn präst i församlingen, tillika lärare. Fader Flynn spelas av Philip Seymour Hoffman och han är i motsats till rektorskan mycket liberal och kärleksfull mot eleverna. Vad är det då Fader Flynn gör som skapar detta tvivel hos Syster Aloysius och den unga nunnan Syster James, är det så att han gjort sig skyldig till övergrepp på den nya eleven Donald. Det får vi inget svar på men det är inte det som känns viktigt eller intressant utan det är motsättningen mellan det gamla tyranniska styret att se på uppfostran gentemot ett nytt liberalt. Är då filmen bra, nej inte speciellt. Det som gör den sevärd är skådespelarnas prestationer. Filmen har säkert gjort större intryck i länder där sexuella övergrepp på unga pojkar skett och sker inom den katolska kyrkan.

Balkongen

Jag är ganska nöjd med min balkong även denna sommar. Och som jag lovat sedan länge kommer här några bilder.

Man kan inte hindra ett litet hjärta från att älska

Under husbilsveckan läste jag också boken Man kan inte hindra ett litet hjärta från att älska /2008 av Claire Castillon. Det är den andra novellsamlingen jag läser av henne, den första var Insekt /2007. Och nu väntar jag med spänning på hennes första översatta roman som kommer ut i höst, Där under ett helvete. I novellsamlingen Man kan inte...... ger sig Claire Castillon i kast med kärleken och dess olika ansikten. Skrämmande insiktsfullt, hon kryper verkligen in under skinnet på sina olika personer och dess kärlek som är långt borta från den jag kallar vanlig. Här hittar du far/dotter-kärlek tillika mor/son. Mannen som håller sin fru fången som en hund eller kvinnan som förföljer en far och hans dotter och kidnappar henne för egen njutning. Denna novellsamlingen håller inte samma spänning och dramatiska förvecklingar som Insekt men är trots det sann i sin enkelhet.

Sin ensamma kropp

Jag har bestämt mig för att inte skriva något alls om Sin ensamma kropp /2008 av Elsie Johansson. Det är nämligen så att hela personalen ska åka på bokkollo i slutet av augusti och vi ska då diskutera denna bok och boken Slumdog millionaire /2009 av Vikas Swarup. Jag vill spara mina tankar om dessa två böcker till dess. Det jag kan säga så här långt är att valet av böcker inte var helt fel. Så olika och med så mycket innehåll att prata kring. Båda verkligen läsvarda!

Ljudböcker

Jag har hela dagen lyssnat till boken Sin ensamma kropp /2008 av Elsie Johansson. Elsie Johanssons berättelse är mycket rörande och stark, jag fängslas, blir tagen och känner igen. Hans och jag försökte lyssna till cd-boken i husbilen under semesterveckan men blev så frustrerade av inläsningen så vi slutade. Att behöva höja och sänka volymen pga röstvolymen är riktigt dåligt. Jag har inte lyssnat till Helena Brodin tidigare, men är det så här illa vill man kanske inte lyssna på någon bok mer. Jag var ensam i bilen fram och åter till Ikea idag och stördes inte så mycket av bilens ljud och hemma har jag kunnat sänka och höja ljudet efter behov.

Nu vill jag visa er vad jag gjort idag. Jag har skaffat mig ett eget utrymme! Jag har delat upp vardagsrummet i två delar, tagit det utrymme som tidigare bara var ett gångparti och skaffat mig ett långt bord där allt får plats, ett bord för egen glädje. Olle, min 16-årige son, tyckte förstås att det inte såg klokt ut, men han höll med mig när jag sa:

-vem bryr sig!

Det går absolut inte att stöta till bordet för då ramlar allt i golvet. Ska hämta hem min borr/skruvdragare från jobbet och fästa hyllskivorna i bockarna, jag har faktiskt tre veckor kvar av min semester!!! Vill inte att min dator och kanna med vatten faller i golvet.

Bra, eller hur? Återkommer till boken Sin ensamma kropp, inom kort.

Självporträtt

Hemma igen

Jag avslutar semestern med lite fler bilder från Skåne, detta fantastiskt vackra landskap!














De här kaninerna finns ju inte i Skåne, men du kanske vet var.

En liten akvarell

En gång under veckan kom akvarellfärgerna fram och det kändes roligt.

Lilla hjärtat

Under våra restimmar i husbilen lyssnade vi till Lilla hjärtat /2009 skriven av Sophie Hannah. En spännande historia om en ung kvinna som just fått sitt första barn. Hennes man och svärmor är inte så vänliga som de verkar på ytan. Alice, huvudpersonen, bestämmer sig för att spela ett spel. För att undkomma hotet att förlora både sitt eget liv och dottern Florences beslutar hon sig för att ljuga, hon säger att Florence inte är hennes barn. Hon säger att Florence blivit utbytt då hon under ett kortvarigt besök på sin arbetsplats varit hemifrån. Jo visst spännande och läsvärd men alltför förutsägbar.