måndag 21 mars 2011

Igelkottens elegans

Jag har sett filmen Igelkottens elegans /2010 i regi av Mona Achache. Detta är hennes debut och jag bara älskar hennes klipp, hennes närbilder på ansiktsuttryck och att hon lyckats fånga ytterligare nyanser hos bokens karaktärer. Tempot är snabbt och för att hinna ta del av den elva åriga Palomas tankar och kreativitet var jag bara tvungen att se filmen två gånger. Paloma Josse spelas av av den fantastiskt charmiga Garance Le Guillermic. Hennes motspelerska Madam Michel spelas av Josiane Balasko. På tisdag ska vi diskutera boken Igelkottens elegans i min bokcirkel Sticka och läs och det känns så roligt att nu också ha sett filmen. Något som tog mig ganska lång tid att hitta när jag letade på nätet var vem som skrivit filmmusiken. Och ja det var förstås den libanesiska kompositören Gabriel Yared. Han har bla komponerat musiken till filmerna Den engelska patienten, Åter till Cold Mountain och senast Coco Chanel & Igor Stravinsky. Filmen är verkligen värd att se och musiken får högsta betyg. Filmen finns nu att hyra på biblioteket i Nynäshamn.

söndag 20 mars 2011

Stjärnlösa nätter:

en berättelse om kärlek, svek och rätten att välja sitt liv /2010 av Arkan Asaad.

måndag 14 mars 2011

Fyra böcker jag inte vill glömma

att jag läst.
Först ut blir Ät mig /2010 av Agnès Desarthe, översatt från franska av förlaget Sekwa. På deras hemsida står, Sekwa förlag ger ut fransk litteratur på Svenska. Samtida, kvinnliga författare har företräde. Ät mig, är en helt underbar roman om en kvinna i 40-års åldern som efter ett trasigt liv öppnar en restaurang i Paris. Hon både bor och arbetar i en 60 kvm stor lokal. Restaurangen heter "Chez moi", hemma hos mig, där lagar hon den mest underbara mat man kan tänka sig. Hon har också en helt fantastisk förmåga att få kontakt med människor, ibland av en slump. I sin lilla restaurang har hon en bokhylla med böcker som för henne har en relation till sitt tidigare liv. Några titlar fattas och det avslöjar henne. Boken handlar om kärlek, vänskap, uppgörelse och förlåtelse.

Tracy Chevalier tar mig med till den sydengelska staden Lyne Regis. Dit blir tre systrar förflyttade från London med en liten årsinkomst som deras gifta bror håller dem med. En av huvudpersonerna är den fattiga och unga flickan Mary Anning. Hon är fossilletare, hennes fynd blir fråntagna henne eller köps av rika manliga naturvetenskapsmän. Vi befinner oss i tidigt 1800-tal. Boken har titeln Okända väsen /2010 och syftar på de ovanliga fossiler Mary Anning hittar utmed kusten. Jag njuter av Tracy Chevaliers romantiskt, historiska och berättande historier. Hon har bla skrivit Flicka med pärlörhänge.

Fortfarande Alice /2009 av Lisa Genova läser vi i mina två bokcirklar. Boken berör mig otroligt. Lisa Genova berättar om Alice Howland som får diagnosen tidig Alzheimer, hon har nyss fyllt 50 år. Hon lever i ett lyckligt äktenskap, är professor på Harvard och är mitt uppe i sin karriär. Alice upptäcker att hon börjar glömma vad hon ska föreläsa om, tappar tråden och letar i sin minnesbank som tydligt visar på svarta hål. Fantastisk är hennes tre underbara barn som älskar och finns hos henne. Hon är fortfarande Alice trots att hon efter bara ett år inte känner igen sig själv eller sina barn utan befinner sig i ett plötsligt mörker, eller förstår de budskap hon gett sig själv att utföra den dag då allt blir hopplöst.


Ytterligare en bok som berör. Så jävla förbannad blir jag över det våld och orättvisor som barn blir utsatta för. Inte bara i Indien, Mumbai där vi förs av författaren James A. Levine utan för det våld som kvinnor och barn blir utsatta för överallt i världen. James A. Levine har skrivit boken Den blå dagboken /2010. Berätaren är den unga flickan Batuk som blir såld till en bordellägare i Mumbai av sin far då hon är nio år gammal. Hon hamnar på "burarnas gata", inlåst i en liten cell. Under de korta pauser hon har då hon inte behöver baka kaka skriver hon. Hon har fått turen att lära sig läsa och skriva då hon vårdades för tbc vid sju års ålder på ett missionssjukhus. När hon vid ett tillfälle i sin cell kommer över en penna och senare en skrivbok börjar hon berätta om sitt liv, sitt dagliga arbete och sina drömmar. James A. Levine är läkare i Minnesota och har i samarbete med FOA gett ut denna bok. All roylty i USA går till International Center for missing and Exploited Children.

fredag 18 februari 2011

Igelkottens elegans


Vi hade en fantastiskt rolig torsdagsbokcirkel nu i veckan. Vi pratade om boken Igelkottens elegans /2009 av Muriel Barbery. Jag har sparat en fjärdedel till nästa torsdag för jag tycker den är så himla bra. Pelle var helt lyrisk, den bästa bok han läst på evigheter, Karin så glad för att hon fick läsa den för andra gången, Ami tyckte den var svår, mycket som hon inte kände till och kunde förstå, Ingrid kände igen Frankrike nu, och då hon själv bodde i Paris. Att Ami upplever svårigheter berättar mer om hennes krav på att känna till konstnärer, filosofer och författare, hon vill kunna allt. Det är ju lika för oss alla egentligen, det som skiljer oss åt är att jag, Karin och Pelle bara läser förbi de bitar som vi inte förstår. Det är flödet, det fantastiska språket och personerna som ger läsupplevelsen. Jag vill läsa den en gång till känner jag just nu, ska bara läsa den sista delen först.
Om du vill veta vad boken handlar om kan du läsa det här.

torsdag 17 februari 2011

Kulturbussen



Vår Kulturbuss är så fin. Liten och go! Utsidan får ni inte se förens på fredag i nästa vecka, den 25/2 klockan 13.00. Då har vi invigning.
Helena hade faktiskt rätt, golvet ser smutsigt ut ganska snabbt. Men vi få ha något med oss som vi lätt kan torka av golvet med. Datorer saknas fortfarande men kommer att finnas på plats vid invigningen. Nu i början kommer vi att dyka upp på olika platser i kommunen, bussen går att boka. Riktig turtabell kommer att finnas till hösten, kanske tidigare, det beror på hur vi får koll på restider och platser som verkligen behöver oss.

lördag 12 februari 2011

Så här får sidan se ut

ett tag. Jag gillar den limegröna färgen faktiskt. Jag har just tittat på melodifestivalen och inser att jag inte behöver se på det programmet igen. Men jag ser fram emot den nya engelska serien som snart börjar, Downton Abbey. Jag såg detta första avsnitt i september då jag var i London med min mamma. Vi firade hennes 85:e födelsedag där, tidig höst var det då, kallt men inte som nu här hemma. Önskar er en trevlig kväll och söndag.

Trixar med färger

på bloggen men det är inte lätt! Ni får ursäkta.

fredag 11 februari 2011

Kolka2

Roligt att boken Kolka av Bengt Ohlsson fick en positiv recension i dagens Go´kväll. Det betyder att den kommer att bli efterfrågad och troligen att en liten reservationskö bildas. Bengt ska komma till Nynäshamn i april och då blir våra biljetter kanske slutsålda till Alltid på en tisdag. Även om jag inte tyckte om boken Kolka så gör tydligen andra det, bra!

Kulturbussen3

Jag börjar där jag slutade igår. Det är klart att det inte är någon flopp med bussen. Idag är jag inte alls lika sur som som jag var igår. I morse var det förstås svårt att få ut min lilla bil ur snömassorna, uppförde mig som lilla My, men efter tjugo minuter var jag på väg mot garaget. Att få ut bussen var inget problem och inte att köra den heller. Mina chefskollegor som fick sig en förhandstitt på bussen blev imponerade. Vad gäller mina medarbetare så är det ju inte deras fel att jag har superkontrollbehov. Nu får det vara nog, nästa vecka får det bli ett bussmöte, nu måste jag lämna över ansvaret till dem, se till att de fördelar arbetet mellan sig så att jag kan dra mig ur. Jag måste lära mig att delegera vilket jag tror är mitt största problem. Mina medarbetare är ett fantastiskt kollektiv som bara vill arbeta och ta ansvar, så skärpning Signe. Och privatpersonen vi hyr garaget av ska ha en eloge för ett fint garage och en medkänsla som är hedersvärd. Nästa vecka ska ni få lite bilder på den riktiga bussen och dess inredning.
ps
dörren har fungerat idag också...

torsdag 10 februari 2011

Kulturbussen2

Nu har jag varit ute och kört med bussen i fyra dagar. Den är hur skön som helst att köra. Jag blir bättre och bättre, att backa börjar gå riktigt bra. Nu är det ju trots allt så att det inte är jag som ska huvudansvaret för bussen, men mina medarbetare har vabbat, varit sjuka och haft semester. Den elektriskt drivna dörren in till själva biblioteksdelen har konstrat men idag varit snäll och åkt upp hela vägen och stängt sig igen utan problem. Imorgon ska bussen visas upp för alla mina chefskollegor på Barn- och utbildningsförvaltningen. Men nu sitter jag här hemma och tittar på snöstormen som viner utanför fönstret och min egen lilla bil som är totalt insnöad, hur ska jag ta mig till garaget, (som jag blivit tvungen att hyra av en privatperson), och dessutom få ut bussen i den inte plogade och isiga backen. Vårt största problem är dock att trots att vi under två månaders tid försökt få hjälp av vår It-avdelning för att få en online uppkoppling till vår bärbara dator så verkar det helt omöjligt. Visst kan vi går över till det gamla systemet av utlåning, med hjälp av kort och stämpel men det känns trots allt lite föråldrat. Jag får heller ingen hjälp av den tekniska avdelningen. De har ingen plats för bussen på kommunens bilparkering. Jag känner mig lite mobbad faktiskt. Jag börjar undra om vi är en politikerstyrd kommun, eller om det är tjänstemännen som bestämmer här i Nynäshamn. Ja, idag är jag faktiskt riktigt sur! Det känns inte roligt det här utan som stor flopp.

måndag 7 februari 2011

Kulturbussen

har anlänt till Nynäshamns bibliotek/kommun. Hon är fortfarande naken utvändigt men invändigt har hon en underbar själ.

Osynlig


Jag har läst boken Osynlig /2010 av Paul Auster. Det är faktiskt den första av hans böcker jag lyckats ta mig igenom. Det beror helt och hållet på mig, jag har troligen inte varit i fas. Denna bok av Paul Auster kan jag verkligen rekommendera. Året är 1967, det år som allt händer huvudpersonen. Huvudpersonen är Adam Walker, en ung man 1967, han ville då bli en berömd författare. Nu många år senare skickar han sin text till sin studentkamrat, Jim Freeman, som lyckades med det han misslyckades med. Hans text är indelad i fyra delar, höst, vinter, vår och sommar. Det är många historier inuti historier vilket är Paul Austers kännemärke. Här finns historiens nav, den onde Rupert Born. Kärleken till systern Gwyn, förhållandet med Rupert Borns älskarinna, resan till Paris där han träffar kvinnan som Rupert Born ska gifta sig med. Men vem är det som är osynlig?

söndag 6 februari 2011

Huvudjägarna


Jag har lyssnat till boken Huvudjägarna /2011 av Jo Nesbö. Jag känner mig mer bekant med titeln headhunter/rekryterare, arbetet med att hitta och erbjuda rätt person rätt arbete. Boken är spännande från första till sista sidan. Den som läser här är Jonas Malmsjö och han läser alldeles utmärkt. Men... jag saknar Harry Hole, min favorit bland de hårdkokta antihjältar som jag blivit förälskad i. Jag tror inte det kommer fler böcker med Harry Hole som huvudperson. Jag kommer faktiskt inte ihåg om han dog i sista boken eller om han bara blev lite trött! Att man kan bli så glömsk...lider jag av någon sorts alzheimer? Här möter jag dock den nye huvudpersonen som Jo Nesbö introducerar, Roger Brown. Roger Brown kommer med all säkerhet att komma tillbaka i nästa bok av Jo Nesbö. Allt går fel för Roger Brown, hans fru bedrar honom?, hans konst tjuvsmedarbetare lurar honom?, hans förmåga att hitta den rätta personen till toppjobbet fallerar, mannen är inte den han tror att han är?. Inget som jag tror ska hända här händer, historien är helt oförutsägbar. Gillar du inte hårdkokta deckare ska du inte läsa denna bok. Mycket blod rinner mellan raderna...

onsdag 19 januari 2011

Strindbergs stjärna


Ja, jag skrev ju att Strindbergs stjärna /2010 av Jan Wallentin, var riktigt bra i ett tidigare inlägg, men suck, jag tar tillbaka allt. Det finns två personer som gör boken läsvärd. Den första är den hela tiden neddrogade huvudpersonen Don Titelman, suck, så naiv. Man lär känna honom sakta men säkert, men eftersom han hela tiden går på diverse piller vet man aldrig riktigt vem han är (enkelt för författaren), suck. På djupet finner man däremot det första liket, i ett gruvhål, många meter ner i ett gruvschakt, hållande i ett kors. Det vet man ju att gamla gruvhål är djupa och fyllda med vatten, (om man ha bott många somrar på Utö, som jag har gjort). Don blir anklagad för mord, han får förstås en advokat som hjälper honom att finna den femuddade stjärna som ska sammanföras med korset för att bli en helhet. Den andra personen jag gillar är Dons syster som bor under tunnelbanan i den där hundrade tunnelbanan som inte blev till och som inte finns. Hon är spännande och tilltalande med sitt liknande sinne och kunnande precis som Lisbeth Salander, it-nörd och idealist. Hon har inrett en Green Cargo-vagn till en rysk transsibirisk lyxvagn och som hon kan koppla genom sitt internetsystem till vilken ort i Europa som så passar. I övrigt riktigt blaha, blaha. Om du inte har hur många timmar som helst att ägna åt läsning så låt bli Strindbergs stjärna. Det får vara hur historisk riktigt med André, Sven Hedin och August Strindberg som helst, letande efter ett hål i Antarktis vatten. Det är så science så jag slutar att lyssna, helt utan trovärdighet.

söndag 16 januari 2011

Jag har flera böcker på...

gång samtidigt just nu. Ian Rankins bok När mörkret faller har jag läst en tredjedel av och lämnar nu den, förlåt bokcirkelkompisar men det är så många andra som jag bara måste läsa. Lyssnar nu till Strinbergs stjärna av Jan Wallentin, faktiskt riktigt bra. När jag inte lyssnar så läser jag Paul Austers nya bok Osynlig. Har också börjat på Presidentens hustru av Curtis Sittenfeld. Tur att det finns böcker!!!

fredag 14 januari 2011

Kolka

En bok som jag vill glömma att jag läst är Kolka /2010 av Bengt Ohlsson. Boken handlar om en man och hans tonårsdotter ursprungligen från Estland. Pappan gifter sig med en rik engelska och och både han och hans dotter flyttar in i fruns fina hem i England. De får en ny stor familj. Dottern har svårigheter med att acklimatisera sig och hon lever därför via sin dator där hon är mycket språkligt intelligent och smart. Dottern mår inte bra, troligen pga förfärliga upplevelser i sitt tidigare hemland. Varför läsa denna bok när man kan läsa den helt suveräna boken Stalins kossor av Sofi Oksanen. Det känns inte roligt att skriva ner en bok men tyvärr är jag bara helt tvungen. Det skulle faktiskt vara roligt att prata om boken Kolka tex i en bokcirkel, kanske har jag förstått allting fel.

torsdag 13 januari 2011

Lapptäcken

Lapptäcken i Konsthallen på Nynäshamns bibliotek. Jag vill verkligen uppmana alla i Stockholms län att ta sig ut till Nynäshamn nu på lördag eller under de två följande veckor som utställningen pågår, OM du njuter av textil konst. Jag har själv gjort flera mycket enkla lapptäcken i mitt liv. Det här gjorde jag sommaren 1983. Jag blev mycket nöjd då och tycker fortfarande att det är fint.
Jag blir så inspirerad av alla färger, skaparglädje och tyger. Alla färdiga täcken som är upphängda i konsthallen. Jag vill hem genast och påbörja ett eget nytt täcke!

onsdag 12 januari 2011

En dag till skänks


En liten bok jag inte vill glömma att jag läst, En dag till skänks /2010 av Anna Gavalda. Tre syskon nej förresten fyra är inbjudna till bröllop. Tre åker dit men väl där beslutar de sig för att skippa bröllopet och i stället åka till sin yngre bror som arbetar tillfälligt på ett slott. Vi befinner oss i utkanten av Paris i ett Frankrike som skapar drömmar om resor och sommar. Faktiskt en höjdarbok.

måndag 10 januari 2011

Den röda grevinna


Jag har lyssnat till Yvonne Hirdmans uppläsning av sin bok Den röda grevinnan /2010. Yvonne Hirdman fick Augustpriset 2010 i klassen faktabok för Den röda grevinnan, vilket jag tycker var helt riktigt. Om du inte är van eller tycker det är besvärligt att lyssna till böcker så skulle denna ljudbok kunna vara en inkörsport, så otroligt gripande är den. Att lyssna till vår europeiska mellankrigstids historia genom att få följa Charlotte Hirdmans liv från hennes första levnadsår i Estland, senare till Tyskland, vidare till Moskva. Från Moskva skickad till Danmark troligen som spion. Efter det till Frankrike där Charlotte träffar sin man som hon får tre barn tillsammans med. Paret lyckas bosätta sig i Sverige 1940. När Yvonne Hirdman är 23 år gammal dör hennes mamma Charlotte. Yvonne är då tvåbarnsmor och lever i ett trassligt äktenskap. Nu många år senare söker Yvonne Hirdman sin mor genom dagböcker, brev, foton, vykort, kontakter funna genom Internet, den danska säkerhetspolisens material m.m., så skapar och skrapar hon fram sin mammas liv.

lördag 1 januari 2011

An Education

Jag har faktiskt haft en helt underbart skön nyårshelg. Inte gjort annat än läst, lyssnat, tittat på denna filmen An Education och så lite TV, DN också förstås, lagat mat och hängt lite med Olle. Boken Kolka får vänta ytterligare några dagar för jag har fastnat i Den röda grevinnan, Yvonne Hirdman läser själv sin bok och gör det till en läsupplevelse utöver det vanliga!
Den film jag tog med mig hem från biblioteket till helgen var An Education. En fin film om 16-åriga Jenny i 60-talets England. Jenny spelas av 25-åriga Carey Mulligen och det är hon som gör hela filmen värd att se. Filmen bygger på en bok av Nick Hornby i regi av Lone Scherfig. Filmen handlar om Jenny som genomgår en resa från oskuldsfull flicka till mogen kvinna. Hon lär sig verkligen sin läxa.

Lästa böcker 2010

Här hittar du böckerna jag läste under förra året.