Prinsessa

Igår eftermiddag såg jag filmen Prinsessa /2009. Regisören Teresa Fabik gjorde för några år sedan filmen Hip hip hora som blev en stor succé. Den filmen har visats för många ungdomar runt om i Sveriges skolor. Jag är helt säker på att även denna film kommer att bli ett vapen i antimobbningarbetet på många skolor. Tyvärr beslutade vi att inte köpa in filmen Prinsessa till biblioteket, men man kan ju ändra sig. Filmen handlar framförallt om Maja, spelad av Zandra Andersson (helt suverän), som har drömmar om att bli skådespelare. Hon har stor potential men hennes kroppsstorlek sätter käppar i hjulet. I den teatergrupp hon ingår i på gymnasiet finns också Alex även han en udda existens. Båda vill bara bli sedda precis så som de är. Erika Sohlman, spelad av Moa Silén, upptäcker Maja och vill följa henne i hennes vardag och göra en dokumentärfilm.
Här följer det vanliga, kommersialism kontra realism. De redan etablerade vill göra kommersiell vinst på humorn i Majas situation, vilket slutar i en tragedi. Majas mamma, spelad av Maria Lundqvist (min personliga favorit), får slutordet i filmen då Maja är på väg att ge upp när hon inser att det inte finns någon annan att lita på än sig själv. Majas mamma ger henne självförtroendet tillbaka genom att avsluta med, "Att vara skådespelare är inte att spela någon annan. Det är att spela sig själv."