fredag 26 december 2008

Något att säga dig

Hanif Kureishi har hunnit bli 54 år gammal precis som jag själv. Alltså även född 1954. I hans senaste bok Något att säga dig /2008 har också, om man vill tro att den är både självbiografisk och fiktiv, huvudpersonen åldrats i takt med honom själv. Jamal, huvudpersonen är en frånskild man som lämnat sin fru och tolvårige son. Jamal arbetar som analytiker vilket gör att han kan hålla distans till det mesta, varken förvånas eller förfäras. Sitt genombrott fick Hanif Kureishi med boken tillika filmen Förorternas Buddha /1990. Hanif Kureishi har i alla sina böcker beskrivit utanförskapet i London. Främlingskapet som pakistanier, bög, eller vad du vill som inte kan tänkas vara det "typiskt engelska". Han föraktar politiker som Thatcher och Blair, kriget mot Irak mm. I den här boken ger sig Hanif i kast med skuldfrågan. Om jag förstår det hela rätt beskriver han skuld som en form av lögn som man kan befrias ifrån om den inte blir upptäckt. Detta är inte något okänt, i alla religiösa trosuppfattningar är ju lögn och skuld ett tillåtet tillstånd. Som analytiker träffar huvudpersonen Jamal de mest dekadenta författare och musiker och extremister. Han träffar dem på obskyra sexklubbar eller exklusiva rikemansgods. Droger, sprit och prostituerade är vardagsmat. Det som Jamal tror sig längta efter är sin ungdoms kärlek men när han väl träffar henne igen är det som mycket annat endast en illusion. En mycket bra bok och annorlunda i jämförelse med svenska självutlämnande, själupptagna romaner eller deckare.
Rekommenderas!

Här kan du se David Bowie i ledmotivet till filmen Förorternas Buddha, David Bowie skrev också all övrig musik till filmen.



Om det här inslaget är från filmen Intimitet /2001 är jag osäker på. Boken med samma namn översattes till svenska år 2000. Läckert hur som, vem det är som sjunger vet jag inte heller. Kanske du vet? Du kanske också vet om denna sekvens är från filmen? Vad jag däremot vet är att Marianne Faithfull spelar karaktären Betty i filmen.

1 kommentar:

boktrollet sa...

Intimacy är en stark film. Det var länge sen jag såg den, men jag törs ändå rekommendera den. :)

Det är nog den enda film jag sett som är bättre än boken den bygger på.