Äntligen en bok som jag kan rekommendera, Rättvisans mörker /2009 av Donna Leon. Tretton titlar av henne har vi på biblioteket, hon har nästan gjort en "Oates". Hennes kommissarie heter Guido Brunetti, han är en sympatisk människa med lågmäld humor. Är han socialist, ja det förefaller så. Också det sympatiskt. Han älskar sin fru och sina barn och lever i ett lyckligt äktenskap vilket är ovanligt i kriminal litteraturen. Intrigen i denna bok är att en ung pojke hittas hängd på en privat kadettskola vilket leder vidare till maktspel och korruption. Brunetti funderar mycket på vad som formar unga människor, till stor del påverkas de av sina föräldrar, rika korrupta föräldrar skapar unga lika avskyvärda söner. Så är det förstås, men några ungdomar gör ju som tur är uppror mot sina föräldrar och drar iväg åt helt motsatt håll. Detta är inte hårdkokt, tvärtom och har du satt tänderna i en Donna Leon så finns det alltså fler.Att få följa Brunettis steg i Venedig är inte heller helt fel!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar